Det är tydligt när jag vaknar onsdagen den 12 oktober att Mash Up International och Kakans remix på Veronica Maggios Jag kommer är på god väg mot en hype. I mobilen ligger mess som ber mig att kolla in videon och Sydsvenskan skriver att remixen är höstens syndigaste. Jag ser den en gång, jag ser om den, något skaver. Jag funderar på vad den ska symbolisera förutom att jag vill höra den igen. Den beskrivs som en lesbisk karnevalsremix av Musikguiden i P3. Är den feministisk i sin skildring av sexualitet? Det är något som inte känns rätt för mig och efter några lyssningar faller det på plats.
Hon är ganska ung och hon ligger naken
Reser mig hon kollar RNB-baken
Jag snodde dig från din dj-kille
Han kunde inte ge dig det du ville
Du vill komma i min mun
Skriker för högt i ditt gamla flickrum
Så vad är problemet med de här textraderna? Jo, det är för tydligt för mig att i den här låten blir tjejen än en gång placerad i ett fack där hon inte vet vart hon vill komma med sin sexualitet utan är beroende av andra starkare individer som berättar det för henne.
Hon är objekt i förhållande till sin dj-kille, istället för att se till att få det sex hon vill så får hon sörja att han inte kan ge henne det hon ville ha. Hon måste få sexet av någon, hon kan inte själv ta för sig. Hon är objekt i förhållande till tjejen som snor henne från dj-killen, hon kan alltså inte välja själv att hon hellre skulle knulla tjejer. För mig är inte den här låten höstens syndigaste utan mer lite unken. Än en gång reproduceras det viljelösa sexuella tjejoffret och hon kan inte ens själv bestämma om hon vill ha dj-killen eller dj-tjejen, med reservation för att hon vill komma i tjejens mun. Hon blir dock ägd, och sen blir hon kär, och sen kommer hon, om och om igen för så funkar det.
Så kommer frågan om det spelar någon roll på vilket sätt sexualitet skildras i musik. Jag tror det gör det. Vår syn på sexualitet är inte en isolerad företeelse som bara påverkas av det som vi lär oss under sex- och samlevnadslektionerna. Den är ständigt i förändring och omformas av de intryck som vi får och tar. Vem vi knullar, hur vi knullar, varför vi knullar, var vi knullar, vi omprövar och testar och just den här morgonen var mitt första intryck Mash Up International och Kakans remix och jag var inte helt nöjd.
Hej, jag läser dina inlägg med intresse, men lesbiska relationer, feministiska genus-analyser och RFSL/HBT-perspektivet blir ganska begränsat och tröttsamt.
Vi heterosexuella män har också behov och intressen.. tex. så ökar andelen ofrivilligt
ensamma män (kvinnor) i vårt samhälle.
Detta samtidigt som lesbiska/ensamstående kvinnor skaffar barn på egen hand… (som det vore en social rättighet!).
Män har sämre psykisk och social hälsa, självmord, ensamhet, hemlöshet etc., män är förlorare på många plan.
En blogg som denna borde ha ett mer vidsynt och öppet anslag.
Ja, gudarna förbjude att det skulle kunna dyka upp inlägg som inte handlar om heterosexuella män. Vill man vara vidsynt får man skära bort allt annat, förstås.
//JJ
Jag håller med dig i det att jag tror att vi alla förhåller oss till varandra, vilket innebär att vi påverkas av alla roller, även de vi inte identifierar oss med.
Intressant! Jag hörde låten på radion morse men hade så bråttom så jag vare sig hörde riktigt vad de sjöng eller hann kolla upp vad det var utan mer sprang hemifrån med en “what-the-fuck-känsla” och sen glömde jag bort alltihop!
Jag tänkte också på att den spelar på en slags stereotyp och den lesbiska kvinnan som en slags förövare, eller hot mot (den odrägligt tråkiga) ordningen, en slags rebell som fattat vad vi stackars heterosexuella brudiga brudar inte har en susning om, men som en dag sveper in i våra liv och lär oss ett och annat. Förutom att det blir en så himla trist vi-och-dom-grej där så blir det ju precis som du säger så att den (f.d.) heterosexuella kvinnan blir ett passivt “offer”. Är det enda sättet att ta sig ur det alltså att börjar rikta sitt begär mot andra kvinnor? Kan man inte vara förövare(i någon slags positiv mening)/subjekt i en relation till en man någonsin? Herregud, jag GILLAR ju kuk.
Blir i övrigt lätt provocerad av JF:s inlägg ovan. Självklart har även heterosexuella män behov, men vad säger att de skulle tillfredsställas av just denna blogg? Är heterosexuella män dessutom kulturellt och ideologiskt frikopplade från frågor som rör kvinnor och samhällsstrukturer eller hör mäns “problem” kanske rent av ihop med just dessa? Håller dock med om att det vore intressant att läsa en diskussion varför män så ofta blir ensamma, och helt enkelt tycks dåligt anpassade till moderna relationer på många sätt, men det är verkligen ingen kritik mot bloggens nuvarande innehåll utan mer ett önskemål!
Du sätter fingret på mina reflektioner. Ensamhet är ett intressant begrepp och jag tror att känslan av ensamhet är ganska typisk för vår tid oavsett genus, jag kommer absolut återkomma till den.
[…] första inläggen är mycket riktigt inlägg om karaktärer som kan definieras som kvinnor. Vi har tjejen i musikvideon och Saga i bron. Ett inlägg handlar om författaren Michel Houellebecq och artisten Färska […]