Vi ser Riksteaterns uppsättning av Hedda Gabler på Stadsteatern i Lund. Sedan går helgen åt att fundera över föreställningen. I programmet listas årtal som symboliserar viktiga milstolpar i en kamp för alla människors lika värde. Jag får en idé om att det jag kommer att se ska omvälva min syn på kvinnan i samma utsträckning som årtalen som radas upp framför mig. Att föreställningen är en del i kampen.
När jag sedan möter kvinnan på scenen, Hedda Gabler, så är det inte alls någon kamplystnad som fyller mig. Personen som växer fram där nere på scenen är hänsynslös och girig i sina relationer. I pausen tänker jag att det är ironiskt. Då kvinnan ska skildras som upprorisk blir hon istället manipulativ och hänsynslös. Kanske kan det uppfattas som en provokativ gest att skildra en kvinna som Hedda skildras, inte som modern, makan eller dottern, utan som en individ, med sympatiska och mindre sympatiska egenskaper. Problemet är bara att jag saknar de sympatiska sidorna, nyanserna som gör oss till individer, till människor.
I Per Svenssons recension av föreställningen använder han ordet borderlinepersonlighet i beskrivning av känslan kring Hedda. Det är lite ironiskt eftersom jag tänker att det är en etikett som inte sällan sätts, i vår tid, på unga kvinnor lika Hedda Gabler. En ung kvinna som skiftar i mellan åtrå till män och kvinnor, manipulerar och kämpar med sociala svårigheter får etiketten borderline, som en förklaring. Det är nästan uteslutande kvinnor som diagnostiseras med emotionellt instabil personlighetsstörning som borderline med nya ord heter. I samma kluster av personlighetsstörningar finner vi antisocial personlighetsstörning. Vissa menar att män med samma symtom istället för att få diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning sorteras som antisocial personlighetsstörning, inte för att deras sjukdomsbild skiljer sig åt, utan för att de är män.
Med nya grepp sorterar vi önskvärda och inte önskvärda sexuella beteenden. Vi möter Hedda Gabler i vår tid och diagnostiserar henne emotionellt instabil personlighetsstörning. Än finns fler årtal att fylla våra listor med.
Läs även andra bloggares åsikter om Riksteatern, Hedda Gabler, teater, Stadsteatern, borderline, emotionellt instabil personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning, genus.
Tyvärr är det ju så, att en kvinna aldrig kan vara något annat än labil om hon går utanför den rollen som är skriven för henne.
Vet inte om du har läst den innan, men Johannissons ‘Den Mörka Kontinenten’ är ofantligt bra läsning om kvinnan, kroppen, medicinen och sjukligheten. rekommenderas varmt.
Äntligen hittade jag till din blogg!
Du skriver riktigt bra och intressant. Synd att du inte uppdaterat på länge, vill läsa mer!
Har själv haft en relation med en riktig borderlinepersonlighet. Hade han varit tjej hade han fått diagnosen för länge sedan.
Tyvärr sätts den också allt för lätt på tjejer som ligger runt eller som inte passar in i bilden av hur kvinnor bör vara.