Efter visning av Klara Levins film Älska med mig följde bland annat en diskussion kring vad som är avancerat i fråga om sex och vilken åldersgrupp som filmen skulle lämpa sig för. Var den kanske främst lämplig för högstadie eller gymnasium? Det fick mig att tänka på ordet mogen i förhållande till sexualitet. I den nya upplagan av boken Sexologi (2010) reflekterar författarna kring sexuell mognad i förhållande till sexdebuten (den postpubertala).
När är individen mogen för sex?
I Sexologi konstateras att tillåta sig upplevelser av sexualitet och finna positiv tillfredsställelse i dem är ett tecken på mognad. Jag tycker det är intressant att fundera lite över begreppet mognad i förhållande till sex. Vi kan prata om kognitiv mognad, om fysiologisk mognad, men även en social mognad.
Jag funderar på hur samhället reglerar individens mognad. Förr var ritualer i förhållande till mognad betydligt vanligare. Konfirmation fyllde en sådan funktion. I min favoritfilm Mitt liv som hund så smyger huvudpersonen Ingemar på sin vuxna väninna Berit då hon målas naken av konstnären. När han rasar genom glastaket så Berit får plåstra om honom så säger hon på klingande småländska
– Om du fortsätter så här Ingemar så kommer du aldrig bli konfirmerad
Ingemar svarar tveklöst
– Det var det värt i så fall!
Så kallade Purity balls får stå för en modern form av ritualer. Tjejer går på tillställningarna med sina pappor och lovar kyskhet i utbyte mot en ring. Kyskheten består i avhållsamhet från vaginal penetration. Ofta är oralsex och analsex förekommande som substitut. Vad som är avancerat är ofta bundet till kontext, förr i Sverige sågs exempelvis oralsex som avancerad sex.
Pratar man om den sexuellt mogna kvinnan så får man vänta åtskilliga år.
Mognad ställs i förhållande till ålder och jag tänker även kunskap. Så har kunskap någon åldersgräns? Ibland sprids en idé om att barn bör undanhållas från avancerade fakta.
Jag tänker som exempel hur man tidigare tänkte att barn till psykiskt sjuka skulle skonas från vetskapen att föräldern var sjuk. Många av barnen som skonades från den kunskapen möter man idag i psykiatrin, som patienter. Barn vet skitmycket. Vad barn gör är att om de inte får svar på sina frågor är att de skapar egna svar. När det gäller psykisk ohälsa hos en förälder och varför den har uppkommit så blir barnets svar till sig själv ofta skuldtyngt. Jag har varit olydig, bråkat med mina syskon, skrikit i affären, det är därför min mamma/pappa är sjuk. Jag tror att liknande uppfattningar skapas kring sexualitet om barnet inte får svar på sina frågor. Tystas ämnet ner och tyngs med skuld så uppfattar barnet det och skapar sin egen förklaringsmodell. Så länge som kunskap om sexualitet sprids på barnets villkor så ser jag inga hinder för det.
En av mina vänner berättade för mig om hur när hon som 14-åring hade sex utan att veta att orgasm fanns, hon var 17 år när hon fick reda på det. Hon tycker att det är ett stort problem. Frågan är då om lösningen på det problemet är att säga åt 14-åringar att avstå från sex, eller att berätta att orgasm finns? Kunskap är makt över sin egen sexualitet.
Läs även andra bloggares åsikter om mognad, individ, sexualitet, sex, purity balls, Mitt liv som hund, psykiatri, barn, kunskap, konfirmation.
Leave a Reply