I den här bloggens begynnelse skrev jag ett inlägg om hur man kan arbeta med sexologi. Nu känner jag att det är dags för ännu ett inlägg med frågeställningen
Hur blir man sexolog?
Jag tänkte att vi kan börja med att kika på auktorisationskriterierna från Svensk förening för sexologi. Det finns två former av auktorisering. Du kan bli antingen sexualrådgivare eller specialist i klinisk sexologi. I Sverige idag finns det endast 33 auktoriserade specialister i klinisk sexologi och 18 auktoriserade sexualrådgivare (enligt Svensk förening för sexologis hemsida).
Om vi kikar lite närmre på vad som krävs för att få dessa auktorisationer är det kanske inte så konstigt att det inte finns så många (jämfört med t ex leg. psykologer). För att blir auktoriserad sexualrådgivare och specialist i klinisk sexologi krävs att du uppfyller en mängd krav. Vilka kan ni läsa här.
Så hur kan man då börja? För båda auktorisationerna krävs en grundutbildning. Det kan vara socionom, lärare, sjuksköterska, psykolog, läkare, barnmorska, du kan även som jag ha en kandidatexamen i exempelvis psykologi och genom att bygga på den bli behörig till kurser/utbildning i sexologi. Att sexologi är ett tvärvetenskapligt ämne gör att du kan komma från en mängd olika discipliner. Efter din grundutbildning så specialiserar du dig genom att läsa sexologi. Det finns kurser/utbildning i sexologi hos Linnéuniversitetet i Kalmar, vid Göteborgs Universitet, på Karolinska institutet samt på Malmö Högskola. Klicka på respektive namn för en länk till utbildningen. Det enda utbildningsprogrammet i sexologi är det på Malmö Högskola, som är ett masterprogram, unikt i Norden. Det finns även mindre kurser i sexologi, RFSU har en och det finns en på 15 hp vid Malmö Högskola.
Kontrollera noga vilka antagningsregler som gäller för respektive kurs/utbildning. Kanske krävs det att din utbildning ska ha innehållit praktik eller att du har tidigare arbetslivserfarenhet för att du ska få läsa kursen eller utbildningen i sexologi. Du kan kontakta antagningen för respektive högskola/universitet för att ta reda på om just du är behörig.
Jag vill även tillägga att det finns möjligheter att arbeta med sexologiska frågeställningar även om du inte är auktoriserad sexolog. Om du läser exempelvis en av de mindre kurserna kan du få en massa sexologisk kunskap att använda dig av i ditt arbete som lärare, socionom eller sjukvårdspersonal. Det finns även personer som arbetar inom media med frågor gällande sexualitet, utan någon sexologisk utbildning, men med ett brinnande intresse för ämnet. Vad jag vill invända då är att det kan ligga en styrka i att ha en utbildning och en djupare kunskap i sexologi. En professionalisering av yrket kan vara enormt viktig av etiska skäl. Alla frågor om sex är bra frågor som bör få svar, men det är inte säkert att alla svar som ges är bra svar. Jag tror att det är viktigt att vägen för att bli sexolog blir lika klar och tydlig som vägen att bli t ex läkare. Då slipper vi diffusa yrkeskategorier och råd som kanske gör mer skada än nytta. En som just nu arbetar med ett projekt kring sexologer och professionalisering är Lotta Löfgren Mårtenson, ett inlägg på hennes blogg kring just det hittar ni här. Lotta Löfgren Mårtenson är även en av skaparna av masterprogrammet i sexologi vid Malmö Högskola.
Slutligen vill jag säga att det kan kännas lite svårt. När det inte finns något sexologprogram och inte heller någon lätt förklaring till vad vi ska jobba med. Då brukar jag tänka att det också är en styrka. Jag har en helt unik chans att forma min utbildning med de specialområden som jag brinner mest för och tycker är mest intressanta. Jag tror att sexolog är ett framtidsyrke som kommer att berikas av att de människor som tagit sig till en auktorisation har kämpat för att komma dit. Jag hoppas att jag om några år blir tvungen att skriva om det här inlägget igen, då med en sexologutbildning som tillägg.
Läs även andra bloggares åsikter om sexolog, sexologi, yrke, utbildning, profession, Malmö Högskola, etik.
Leave a Reply