Under några restaurangbesök så växer idén fram. Jag vill skriva något om flirtande. Jag frågar min man som glatt erkänner, han flirtar. Vi kommer överens om att det ligger mycket mer i flirtande än försök till sexuella kontakter. För vissa kan det vara som en livsstil, med en mängd motiv till att flirta. Jag hittar en studie av David Henningsen, Mary Braz och Elaine Davis. Där får jag vatten på min kvarn. Henningsen et al. beskriver sex olika motiv till flörtande.
Det första För att etablera sexuell kontakt. Människor flörtar med varandra för att så småningom ha sex, kanske är det här det första skälet vi tänker på, men det är inte det enda. Studier har även visat att flörtande även förekommer i relationer som klassas som helt platoniska. Det andra skälet att flörta går under rubriken För att öka intimiteten i en relation. Flörtandet användes för att intensifiera en relation och göra den mer intim. I vissa fall sågs flörtande som något som skulle hållas inom en tvåsamhetsnorm och flörtande med en tredje part ansågs vara otrohet, så behöver det givetvis inte vara. Ofta har par väldigt personliga egenformade inte alltid uttalade regler om vad som gäller i just deras relation. För att det är roligt. Människor flörtade för att fördriva tid, roa sig eller distrahera sig. Den här formen behöver inte ha med sex att göra och kan mycket väl förekomma på arbetsplatser.
I utforskande syfte. Är andra intresserade av mig? Flörtande användes för att ta reda på sitt sociala värde och hur intresserade andra individer var av en. Vill den här personen ha en relation med mig? Detta leder över till det femte skälet I självkänslosyfte genom flörtande så prövas ens sociala värde. Får jag kontakt? Respons på det här beteendet? Slutligen användes flirtande
I instrumentellt syfte, under denna rubriken fann vi flörtande som gav instrumentella vinster, som kanske ett bättre bord på restaurangen. Här sorteras även mer sociala abstrakta vinster in, genom flirtande så kanske människor blir mer benägna att tillgodose mina behov… Livet blir lite lättare med vänligt sinnade människor runt dig.
Jag slängde ut frågan på Facebook och det visade sig att mina vänner svarade att flirtande användes i instrumentella syften och att de trodde att det fungerade sämre i sexuellt syfte. Jag funderade lite på vad jag ansåg gjorde en bra flirtare. En av saker är just en medvetenhet om att beteendet inte behöver leda till sex. Många inom restaurangbranschen är bra på att flirta, ofta är de skyddade av sin yrkesroll och om någon går över den gränsen så finns andra sysslor att rymma till. En bra flirtare finns där i stunden utan förväntningar på framtiden, att bjuda på ett leende eller en blick utan krav på något tillbaka.
Läs även andra bloggares åsikter om flirta, jobb, sex, forskning.
Det kan också vara en egenskap hos en människa,
att vara flirtig. Det har tagit mig lång tid att inse att min ena partner är flirtig, och att han inte “alltid flirtar”. Det senare kunde såra mig.
Idag kan jag se skillnaden mellan flirtig och att flirta. Såsom skillnaden mellan att att vara ledsen och att gråta, att vara en glad person och att skratta. Det senare är en aktiv handling, det tidigare något människor omkring kan märka av oavsett om man själv är medveten eller omedveten om hur ens handlingsmönster påverkas av egenskapen.
Spännande! Jag tror absolut att det kan vara mer som en egenskap. Kanske handlar det ofta om en kombination av de två, både egenskap och beteende. Mitt syfte med texten och sammanfattningen av studien var lite att bredda begreppet flirtande, att även innefatta ett ganska asexuellt, mer socialt utåtriktat beteende i det, kanske det som du beskriver som en egenskap. Sen är det givetvis alltid svårt när det handlar om beteende och individer, det är högst individuellt hur flirtande uppfattas/levs ut.
Det kan också bero mycket på vad andra förväntar sig av en. I vissa sammanhang anses jag vara mycket flirtig (jag väljer just nu att inte värdera ordet) helt enkelt för att jag lyssnar på folk, är intresserad av folk samt glad och trevlig. Jag vet inte varför, men vissa verkar tycka att det är så ovanligt så att det måste vara så att jag flirtar med dom 🙂 Även när min avsikt inte är sådan, utan jag bara tycker att jag är väluppfostrad som pratar med folk på festen.
Flirtande är komplicerat eftersom det involverar så himla många sociala koder. Klarar man då inte att läsa av alla situationer upplevs man lätt som påträngande, undflyende, oseriös eller för seriös. Det är en mycket smal balansgång att vandra på…
Jag skulle bli ENORMT sårad om min partner flirtade med andra tjejer. Ser det definitivt som otrohet och oavsett vad hans avsikter skulle vara så hade jag inte accepterat det och jag förstår inte varför man ens skulle vilja flörta med andra när man älskar sin partner!!!!???
@Agnes Jag håller absolut med om att uppfattningen av flirtande är både situations och socialt bunden. Ett beteende som är trevligt i ett sammanhang är utmanande i ett annat. Det har också att göra med hur människorna runt en tolkar beteendet, det är inte säkert att det alltid stämmer överens med hur man själv tänkt sig det.
@Frida Som jag skrev ovan så tror jag att det där med gränser för par är något otroligt individuellt, vad som är ok för någon är absolut inte det för en annan. Där i ligger en del av svårigheten att dela sitt liv med en eller flera andra människor…