Under arbetet med enkäten kring lundastudenters sexualitet så har jag funderat mycket på hur vi forskar kring sexualitet. Vem, hur och vad frågar vi? Genom Kinsey Institutets hemsida hittar jag en spännande intervju med Dr Erick Janssen kring hur sexualitetsforskning ofta studerar individen. Vi kanske frågar om upplevelser med andra, men vi frågar inte par, vi frågar människan som individ. Janssen berättar också om hur när det gäller exempelvis forskning kring äktenskap sexualiteten glöms bort helt. Vi får reda på individens upplevelse, men missar sexualiteten då den sker i samspel med andra människor.
Janssen lyfter ett mer komplext perspektiv där även sexualiteten tillsammans med en eller flera partners skulle studeras. Hur fungerar samspelet i en relation? Om den ena är mer sugen än den andra? Hur fungerar samspelet kring kärlek? Makt? Upphetsning? Ett konkret exempel på detta skulle kunna vara att jämföra upplevelsen av två individers senaste kontakt med varandra. Hur kände de och delade de känslorna? Jag tänker också på Master & Johnsons forskning där exempelvis lubrikation och orgasm mättes i laboratorier. Deras forskning genererade exempelvis teori kring den sexuella responscykeln med fyra faser, upphetsning, platå, orgasm och återhämtning.
Jag funderar på om sexualitetsforskning blir mer delikat om den behandlar fler än en person, eller om det handlar om att studera vad människor gör sexuellt istället för att fråga dem om de har gjort det? Är det ett stigma kring sexualitet som är boven i dramat? Kanske är en avdramatisering kring sexualitet i avseendet beteende ett måste för att forskningen ska kunna bli så bred som den har potential till? Vi kan också fråga oss om det ens är möjligt att kontrollera alla de variabler som en forskning på två eller flera personer skulle innebära, men tänk vilka möjligheter komplexiteten skulle kunna bjuda på!
Läs även andra bloggares åsikter om forskning, sexologi, Kinsey.
Spännande tankegångar! “Sexuell samspelsforskning” vill jag läsa och ta del av. Du är något superintressant på spåren.
Ja, jag fastnade också för dem, enkelheten i en förändring av forskning som i sin tur gör den mer komplex, det är spännande!