Jag sitter i stolen hos min frisör och hon gör blonda slingor i mitt hår. Vi pratar om vad jag studerar och hon blir glatt överraskad och utbryter att hon tycker att sexualitet är ett enormt viktigt ämne som vi borde prata mer om. Sedan gör hon som de flesta gör och drar en parallell till unga människor och deras behov av sexuell kunskap och vägledning. Hon släpper bomben
Jag pratar t ex mycket sex med mina barn, det är viktigt för tjejerna att lära sig att säga nej!
När jag sitter där folieinpackad så orkar jag inte ta diskussionen, men här kommer några synpunkter. Oavsett om det handlar om en ren välvilja, en vilja att skydda kvinnans sexualitet från en idé om ett manligt sexuellt våld så är inställningen mycket farlig. Jag tycker inte det är någon större skillnad på det sättet att skapa en mindre luststyrd och tillbakadragen kvinnlig sexualitet och sättet som beskrivs nedan. Att genom skällsord som hora och slampa mena att ett kvinnligt sexuellt utåtagerande inte är välkommet och ska bestraffas. Unga kvinnor och män behöver utforska sin sexualitet utan att känna sig som offer eller förövare oavsett vilket kön de råkar ha.
Båda blir förlorare om sexualiteten skildras som nedan, om vi fortplantar bilden av den potente dominante mannen och den sexuellt tillbakadragna kvinnan. Verkligheten ser inte ut så, de flesta lever inte på det sättet med varandra. Även män våldtas och kvinnor kan vara enormt sexuellt utåtagerande utan att det är något tecken på psykisk sjukdom eller självdestruktivt beteende (om högsexuella kvinnor).
Studien Complicating hetero-femininities: young women, sexualities and ’girl power’ at school (Charles, 2010) tar sig an en kvinnlig heterosexuell identitet. Studien (Charles, 2010) utgår från iakttagelser och interaktion i ett klassrum under åtta veckor.
En konflikt kring tjejernas sexuella identitet i fråga om en roll där de dels förväntas vara sexuella attraktiva, dels sexuellt återhållsamma beskrivs. Med hjälp av citat gällande förebilder och kända kvinnor som exempelvis Britney Spears så identifierar Charles (2010) hur den heterosexuella feminina identiteten övervakas och återreproduceras i skolan. I studien (Charles, 2010) separeras en sexuell identitet från en sexuell praktik, men studien skildrar hur skapandet av den sexuella identiteten påverkar den sexuella praktiken. Den neoliberala feminina identiteten beskrivs som någon som ”is self-determined and responsible for her own well-being as well as acting in the interest of her nation, and assisting those less privileged” (Charles, 2010). Vi får beskrivet hur denna form av feminin identitet sedan fortplantar sig i fråga om sexuell identitet. Användandet av ord som slut och slag reglerar tjejernas sexuella praktik i det att de används som ord på deras sexuella identitet. Deltagarna i studien markerar tydligt oönskat och önskat sexuellt beteende i fråga om huruvida det är trashiness eller respectability. En klar parallell till synen på kvinnan som hora/madonna kan dras utifrån dessa begrepp.
Om exempelvis Paris Hilton säger en deltagare ”Paris Hilton is a slut” ordet ”slut” används eftersom Hilton förekommit på filmer där hon haft sex. I studien (Charles, 2010) visas hur skapandet av sexualiteten sker på ett liknande sätt som skapandet av könet sker. Här sker också en intressant parallell till girl power som ses som något önskvärt och som hotas i ett sexuellt utåtagerande som exempelvis Britney Spears står för, om hur Spears enligt en deltagare i studien förhåller sig till girl power ”I think she disgraces it” (Charles, 2010).
I Young Men’s Vulnerability in Constituting Hegemonic Maskulinity in Sexual Relations (Brady et al, 2008) ges en skildring av hur den sexuella hälsan hos unga män påverkas av ett skapande av en hegemonisk manlig heterosexuell identitet. Studien (Brady et al, 2008) samlade in data genom gruppintervjuer i Irland bestående av 124 unga män i åldrarna 14 till 19. Syftet låg i att utforska eventuell sårbarhet hos individerna i fråga om osäkerhet, rädsla samt sexuellt bortstötande. Dessa punkter kunde identifieras i intervjuerna, men även en utåtagerande sexuell dominans (Brady et al, 2008).
De teman som framkom i samtalen var en homofobi, en rädsla för att bli uppfattad som homosexuell på grund av ett visst sexuellt beteende, att inte ”räcka till” sexuellt. Att ens förmåga skulle väcka löje bland eventuella partners samt bland vänner och bekanta. Ordet slagging användes och innebar att män i grupp retade en individ för att denne exempelvis sagt nej till sex. En mycket stark social kontroll gällande vad som var accepterat sexuellt beteende och vad som inte var det beskrevs. En man förväntades alltid vilja ha sex, om det var så att han inte ville så användes ursäkter som att man saknade preventivmedel. Det var inte socialt accepterat att endast säga nej. Bröt någon mot de sociala koderna kring manligt sexuellt beteende så användes slagging för att uppmärksamma och straffa individen (Brady et al, 2008).
Mannens sexualitet definierades genomgående bland deltagarna i studien som förmåga till penetrerande sex. Vissa beskrev hur en rädsla för att inte kunna genomföra ett samlag gjorde att sexuella kontakter som innebar penetrerande sex undveks. En rädsla för att kvinnor skulle skvallra om deras sexuella förmåga fanns hos vissa (Brady et al, 2008). På så sätt skapades en diskurs där kvinnor utgjorde ett potentiellt hot mot mannen. En tanke om mannens sexuella uppgift att tillfredsställa sin partner var väldigt stark.
Det är min uppfattning att manliga sexuella problem inte sällan kopplade till bilden av den sexuellt dominante parten. Prestationsångest och rädsla för att inte kunna prestera sexuellt förlamar något som skulle vara kopplat till njutning.
Jag återkommer med mer, heterosexualitetsveckan fortsätter!
Läs även andra bloggares åsikter om heterosexualitet, Britney Spears, Paris Hilton, sexualitet, sex, män, genus
Tänk man slutar aldrig förvåna sig över att tjejers sexualitet ska skambeläggas och tryckas ner! Det gör mig så arg!
[…] hade jag en inläggsserie om heterosexualitet som du kanske skulle finna intressant. Här hittar du de olika […]