Redovisning på masterprogrammet i sexologi

October 20th, 2011 § 4 comments § permalink

Normal Childbirth

Idag hade vi redovisning på kursen Sexologi som kunskaps- och forskningsområde, den femte kursen på masterprogrammet i sexologi vid Malmö Högskola. Vi redovisade i en annan form än tidigare och satt i mindre grupper. Arbetena var litteraturöversikter som eventuellt kommer att ligga till grund för våra kommande masteruppsatser. Redovisningen blev mer som ett samtal och i min grupp handlade arbetena om eventuell påverkan av kvinnans sexualitet då hon brister vid förlossning, lärare och sex- och samlevnadsundervisning, intersexualism och vita äktenskap.

Att vi var lite färre än vanligt gav utrymme för reflektion kring de olika ämnena. De reflektioner som väckte mest tankar hos mig var hur kvinnans möjlighet att önska kejsarsnitt för att undvika en eventuell påverkan på hennes sexuella förmåga ser ut, en students tankar om sex- och samlevnadsundervisning som ett eget ämne med betyg för att höja ämnets status och de reflektioner kring vad en normal kropp innebär som väcktes under redovisningen kring intersexualism.

Själv redovisade jag en litteraturöversikt som är ett första steg mot en uppsats om vita äktenskap, eller sexuellt inaktiva relationer, som har blivit terminologin som jag antagligen kommer att använda mig av. De frågor som väcktes under arbetet var hur relationer blir sexuellt inaktiva, vad som orsakar den sexuella inaktiviteten, vad den ger för konsekvenser och vad personerna i sexuellt inaktiva relationer använder för copingstrategier för att hantera sin vardag.

Det var också spännande att inse att det som jag trodde var ett ganska smalt ämnesområde handlade om så mycket mer än bara relationer där de två partnerna inte har sex. För att förstå varför människor inte har sex blev det nödvändigt att definiera sex, fråga sig varför människor har sex och undersöka forskning som beskriver hur vi närmar oss varandra sexuellt. Jag är mycket långt ifrån klar, uppsatsen ska vara inne först till sommaren 2012, och det är skönt att känna att ämnet bjuder på möjlighet till så många ingångar och teman. En annan reflektion som jag gjort under arbetet med litteraturöversikten var att mitt ämne handlar om sex. Med det menar jag att ämnet inte bara handlar om begreppet sexualitet som ofta kommer att handla om ganska diffusa teoretiska resonemang, utan om det där fysiska, konkreta, som sex som aktivitet och inaktivitet innebär och hur vi förhåller oss till det.

Läs även andra bloggares åsikter om förlossning, intersexualism, Malmö Högskola, master i sexologi, sex, sex- och samlevnadsundervisning, Sexologi, sexualitet, uppsats, vita äktenskap

Jag snodde dig från din dj-kille

October 12th, 2011 § 6 comments § permalink

Det är tydligt när jag vaknar onsdagen den 12 oktober att Mash Up International och Kakans remix på Veronica Maggios Jag kommer är på god väg mot en hype. I mobilen ligger mess som ber mig att kolla in videon och Sydsvenskan skriver att remixen är höstens syndigaste. Jag ser den en gång, jag ser om den, något skaver. Jag funderar på vad den ska symbolisera förutom att jag vill höra den igen. Den beskrivs som en lesbisk karnevalsremix av Musikguiden i P3. Är den feministisk i sin skildring av sexualitet? Det är något som inte känns rätt för mig och efter några lyssningar faller det på plats.

Hon är ganska ung och hon ligger naken

Reser mig hon kollar RNB-baken

Jag snodde dig från din dj-kille

Han kunde inte ge dig det du ville

Du vill komma i min mun

Skriker för högt i ditt gamla flickrum

Så vad är problemet med de här textraderna? Jo, det är för tydligt för mig att i den här låten blir tjejen än en gång placerad i ett fack där hon inte vet vart hon vill komma med sin sexualitet utan är beroende av andra starkare individer som berättar det för henne.

Hon är objekt i förhållande till sin dj-kille, istället för att se till att få det sex hon vill så får hon sörja att han inte kan ge henne det hon ville ha. Hon måste få sexet av någon, hon kan inte själv ta för sig. Hon är objekt i förhållande till tjejen som snor henne från dj-killen, hon kan alltså inte välja själv att hon hellre skulle knulla tjejer. För mig är inte den här låten höstens syndigaste utan mer lite unken. Än en gång reproduceras det viljelösa sexuella tjejoffret och hon kan inte ens själv bestämma om hon vill ha dj-killen eller dj-tjejen, med reservation för att hon vill komma i tjejens mun. Hon blir dock ägd, och sen blir hon kär, och sen kommer hon, om och om igen för så funkar det.

Så kommer frågan om det spelar någon roll på vilket sätt sexualitet skildras i musik. Jag tror det gör det. Vår syn på sexualitet är inte en isolerad företeelse som bara påverkas av det som vi lär oss under sex- och samlevnadslektionerna. Den är ständigt i förändring och omformas av de intryck som vi får och tar. Vem vi knullar, hur vi knullar, varför vi knullar, var vi knullar, vi omprövar och testar och just den här morgonen var mitt första intryck Mash Up International och Kakans remix och jag var inte helt nöjd.

Videon hittar ni här.

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, genus, Jag kommer, Kakan, makt, Mashup International, remix, sexualitet, Veronica Maggio, Youtube

Vill du ha sex med mig, hemma hos mig?

September 30th, 2011 § 12 comments § permalink

På TV ser jag den dansk-svenska produktionen Bron och fascineras av porträtten av huvudkaraktärerna. En släkting till mig säger “hon är störd” om Saga och en annan menar att Saga är en intressant skildring av den samtida unga kvinnan. Flera av de som recenserat Bron ger kritik mot den nästan parodiska skildringen av Sagas känslokyla, men jag tror att det i porträtten av Saga och Martin ligger en kommentar till moderna könsroller som är minst sagt intressant.

På sexologimastern läser vi Anthony Giddens Intimitetens omvandling, en sociologisk reflektion om hur kärlek och relationer förändras över tid. Giddens beskriver hur vi i den romantiska kärleken letar efter den speciella personen, medan vi i den sammanflödande kärleken letar efter den speciella relationen. I Bron frigör sig Saga från jakten på den speciella relationen, hon frigör sig från jakten på kärleken, hennes nästintill perversa konkretiserande av verkligheten blir svårbegripligt för den äldre mannen som i sin tur vittnar om en manlighet i kris, en manlig sexualitet i kris. Han har steriliserat sig eftersom det får vara nog med barn, han har ont i kuken och hans mjukhet blir förvirrande för den pragmatiska Saga. Giddens kritiserar Foucault och menar att det inte enbart är samhället som tuktar kroppen och på så sätt påverkar individen, utan också det omvända.

I Bron skulle det kunna beskrivas genom Sagas attityd till sin kropp, genom den atityden skapar hon ett motstånd mot en konventionell kvinnoroll i ett patriarkat. Att byta kläder, kränga av sig t-shirten vid skrivbordet, och stå där i bara BH blir en politisk handling. I sin nakenhet är hon inte objekt, hon formulerar sig som subjekt genom sina handlingar och sitt totala ointresse i hur hennes halvnakna kropp tas emot av omgivningen. Hon slutar jobbet åker hem, kör ner handen i byxorna och upptäcker att hon är kåt. Istället för att bjuda på en klassisk onaniscen där vi får se den problematiska unga kvinnanångestrunka så får vi se hur Saga beger sig ut och raggar upp en man som vill knulla. På sitt eget konkreta sätt frågar hon en passande man om han

– Vill ha sex med mig, hemma hos mig?

tydligt för att undvika missförstånd om vad som ska hända mellan dem eller vart de ska gå. Efter samlaget vänder hon ryggen till och somnar. Återigen används kroppen som verktyg för att markera en självständighet och kanske också ett avstånd.

Nils Schwartz på Expressen avfärdar Saga som “en typisk blond kvinnlig svensk feminist- kommissare utan både barn och känslor“. Kanske medvetet, kanske omedvetet, markerar han själv i precis den meningen behovet av skildringar som den av Saga. Han placerar en avsaknad av känslor i sammanhang med en avsaknad av barn. En ung kvinna som till synes inte jagar efter kärleken, den där speciella relationen och kärnfamiljen, antagligen blir det inte mycket mer provocerande än så och i den provokationen är Bron en viktig samhällskommentar.

Fler skriver om Bron.

Bron sänds onsdagar kl 21.00, här kan ni se Bron på SVT-play.

Läs även andra bloggares åsikter om Anthony Giddens, Bron, feminism, genus, kärlek, könsroller, sexualitet, SVT

Michel Houellebecq & Färska Prinzen

September 12th, 2011 § 1 comment § permalink

Första gången jag läste Michel Houellebecq bodde jag i Paris i en etta på 25 kvadrat med två vänner. Sexskildringarna i boken var så explicita att jag bara läste när de andra inte var hemma. Jag chockades och fascinerades över hur han skildrade världen och förvånades över att jag fortsatte läsa trots att många av orden kring exempelvis kvinnan och hennes sexualitet var så provocerande.

En av mina närmsta vänner, en kvinna med fler högskolepoäng än den genomsnittlige doktoranden, spelar Färska Prinzen för mig för första gången. Hon ursäktar sitt nyfunna musikintresse upprepade gånger. Det är inte konstigt. Färska Prinzen sjunger att otäcka saker kommer ur hans mun och jag håller med. Texterna, delvis homofoba, våldsromantiserande, sexistiska och med pedofila inslag är på många sätt inte försvarbara. Ändå fångar han mig.

På omslaget till Houellebecqs bok Plattform väcks frågan om han är en moralist eller en amoralisk provokatör, för mig väcks samma fråga när jag lyssnar på Färska Prinzen. Det är med samma lite skamfyllda hjärta som då jag läste Houellebecq för första gången, som jag låter mina hörlurar pumpa ut Färska Prinzen. På samma sätt som jag kan tycka att Houellebecq kommer nära kärnan av vår sexualitet, så kan också att Färska Prinzen beskrivas göra det. Bådas skildringar av kvinnor, av människan, väcker motstånd hos mig, men de skildrar också en verklighet. Och vems ansvar är verkligheten? De som skildrar den eller de som lever i den och underhåller den? Eller skapas den i skildrandet?

Färska Prinzen provocerar med sina texter, han provocerar med skildringarna av en människosyn fjärran den som jag eftersträvar och sina sexskildringar som rör sig in mot det där geggiga realistiska som jag senast mötte i Charlotte Roches Våtmarker, det är fittor, kukar och porr. Han sjunger att han är kär i din mamma och han låter din mamma ha en sexualitet som inte är försiktigt stereotypt kvinnlig utan rå, direkt och bär push up-BH.

Vad är sex? Hur skildrar vi sex? Jag funderar på om det kanske fyller en funktion att skildra sex så direkt och rått som både Houellebecq och Färska Prinzen gör. Vi möter ofta kulturellt tillrättalagda skildringar av sexualiteten. Samhället sägs vara sexualiserat, men det som skildras är ofta en sorts sexualitet med blanka hårlösa ben och snabba filmsamlag utan förspel. Inte den ibland naiva, ofta råa, ibland intensiva och inte sällan svårfångade sexualitet som livet kan bjuda på.

Tänk om Färska Prinzen inte fanns, tänk om Michel Houellebecq inte fanns, tänk om världen som de skildrar inte fanns? I min brevlåda ramlar Intimitetens omvandling av Anthony Giddens in, en bok som jag träffade på redan på grundkursen i sexologi. En bok som jag tror skulle vara passande i en analys av både Michel Houellebecq och Färska Prinsens texter. För vad är det som de båda skildrar, om inte just intimitetens omvandling.

Läs även andra bloggares åsikter om Anthony Giddens, Charlotte Roche, Färska Prinzen, Intimitetens omvandling, Michel Houellebecq, sexualitet, Våtmarker

Saga om Sexologi dissekerar begreppet kärlek med hjälp av Timothy M. Tays

August 15th, 2011 § 3 comments § permalink

Under en av våningssängarna på Hotell Freden i Karlstad

En av de starkaste föreställningarna om sexualitet i västvärlden är att det blir finare om det är kärlek inblandat. Den föreställningen kallas ibland kärleksideologin och vi skrev kandidatuppsats bland annat om den. Om att det kan hända att den är i uppluckring, sexuella relationer som baseras på andra faktorer än att du är kär i personen blir allt vanligare. Samtidigt är det min uppfattning att när det handlar om relationer som exempelvis samboförhållanden eller äktenskap så är det ofta otänkbart att de skulle baseras på något annat än kärlek, att de t ex skulle baseras på en bra vänskap och att sexet är grymt. En intervju med Jack Lukkerz fick mig att fundera över det är med kärlek och vår nästan odelat positiva syn på begreppet. I intervjun lyfter Lukkerz negativa aspekter av kärlek, exempelvis att du har oskyddat sex eftersom du är kär i personen, eller att du automatiskt antar att det är en för dig bra person som du blir kär i.

Det slår mig att skildrandet av kärlek som ett enbart positivt begrepp inte är riktigt sanningsenligt, i väst ser vi ofta negativt på kulturer där relationer baseras mer på logiska resonemang eller ekonomiska överenskommelser. Jag tänker på hur jag och mina vänner har tillbringat större delen av våra tonår/vuxenliv med att vara just olyckligt kära och jag kan inte låta bli att i tanken väga det lidandet mot att basera en relation på något annat än den där kärleken, som ytterst sällan är okomplicerad.

I min nya favorittidskrift Journal of Couples Therapy hittade jag artikeln What is love? (Tays, 2001). I samband med att jag skrev om förälskelse och den biokemi som det innebär så diskuterade jag och en vän vad kärlek då var, vilka biokemiska processer som låg bakom kärleken eller om det enbart handlade om en social konstruktion. I What is love? lyfter Tays både de fysiologiska och psykodynamiska komponenterna bakom kärlek.

Tays börjar med att beskriva vad som händer i kroppen, de fysiologiska funktionerna bakom känslan kärlek. Han beskriver hur dessa är väldigt lika de funktioner bakom oro och ångest, men tolkas utifrån varje individ som antingen kärlek eller oro och ångest. Tolkningen av den fysiologiska upphetsning som den andre eller de andra personen/personerna framkallar hos dig blir alltså grunden till hur du upplever situationen. Den tolkningen baseras bland annat på tidigare erfarenheter av relationer till signifikanta andra, exempelvis föräldrar. Här sågar även Tays (2001) begreppet kärlek vid första ögonkastet, Tays menar att det är en feltolkning av de fysiologiska processer som personen framkallat hos dig.

Vad som händer efter denna fas av fysiologisk upphetsning och tolkning av den är att du börjar se din partner mer tredimensionellt, dvs du ser även de negativa aspekterna av personen. Det är ofta här som par söker rådgivning eftersom det kan bli något av en kris att se negativa sidor hos någon du trodde enbart besatt positiva. Här börjar också arbetet enligt Tays (2001) för att förvandla relationen till kärlek. Efter detta följer olika utfall, relationen fortsätter och fördjupas eller tar slut. Här lyfter även Tays det nära förhållandet mellan hat och kärlek, det är liknande fysiologiska reaktioner som ligger bakom båda begreppen och därför kan de befinna sig så nära varandra. Tays resonerar även om varför vi inte blir förälskade/kära av alla vi möter som kanske hade varit bra för oss. Tays menar att känslan av kärlek vid första ögonkastet inte är något som uppkommer i den stunden, i ögonkastet, utan något som kommer utifrån en modell som vi byggt upp inom oss av hur personen som vi vill dela livet med är/ser ut. När någon på något sätt motsvarar denna modell så sätts den fysiologiska upphetsningen igång och vi tolkar detta utifrån vår syn på kärlek.

Slutligen beskriver Tays kärlek som intimitet på steroider och för att känna just intimitet har vi definierat åtta olika förutsättningar; tillit, känsla av egenvärde, positiv inställning till andra, självständighet, tolerans, självinsikt, mod och risktagande och konstruktiva inre modeller för intimitet.

Här är alltså en modell för det mystifierade begreppet kärlek, och även för kärlek vid första ögonkastet. Det finns säkert en mängd andra, men jag tilltalades av modellen eftersom den innebar en kombination av fysiologi och psykologi. I det att beskriva människan som en helhet av gener, kognitiva modeller, beteende, emotioner, fysiologi och individens internaliserade modell av vad kärlek är så kommer vi kanske lite närmre någon sorts konkretisering av begreppet kärlek. Om det sedan är målet får var och en fråga sig, kanske vill vi istället bära med oss drömmen om kärlek vid första ögonkastet och någon som alltid är som i förälskelsens ljus ofelbar.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, förälskelse, Jack Lukkerz, kärlek, kärleksideologin, modell, psykologi, sexualitet

Länkkärlek till Pervers psykologi

August 14th, 2011 § 0 comments § permalink

Jag vill tipsa er om bloggen Pervers psykologi, en blogg med en välskriven diskussion kring sexualitet och psykologi utifrån forskning och skribentens tankar. Bloggen skrivs av en psykologstudent med stort intresse för sexualitet, kropp och genus. Bloggen hittar ni på http://perverspsykologi.wordpress.com/.

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, psykologi, sexualitet

Cougarmannen – om åldersskillnader i relationer

August 13th, 2011 § 4 comments § permalink

Marilyn Monroe och Arthur Miller

– Elva år skiljer det.

– Ja, du är sånt där lammkött, vad var det nu hon i Paris kallade mig?

– Cougarman.

Jag funderar över ålder och relationer med åldersskillnader. Skiljer sig relationer med parter som är olika gamla sig från relationer med jämnåriga? Jag får en tanke om att relationer med åldersskillnader är lite som en tidsresa. Både bakåt i tiden och mot framtiden. Du befinner dig antingen på en punkt där du kan blicka på din partner och se tillbaka på ditt liv, på en tid som du lämnat bakom dig, eller på en punkt där du kan se på din partner och tänka dit kanske jag tar mig. I båda resorna kan det ligga en fundering kring vad vi skulle gjort annorlunda. Du kommer att lära dig med tiden eller så där ska jag aldrig någonsin bli.

Ibland avslutar vi relationer med motiveringen att vi inte befunnit oss på samma plats i livet, vi kanske eftersträvar den där symbiosen där vi sitter i soffan i villan eller bostadsrätten, ser på varandra och tänker här är vi nu, tillsammans mitt i livet. Frågan är hur mycket tid som det är rimligt att vi befinner oss på samma plats och kanske är en relation med åldersskillnader ett krasst accepterande av det att vi väldigt sällan gör det men att det kan vara bra ändå. Kanske kan t o m de olika platserna i livet inverka positivt på relationen?

I filmerna Med stängda ögon, Black Swan och Till det som är vackert möter vi det manliga geniet som förför eller blir förförd av sin adept, om och om igen. Den äldre kvinnan och den yngre mannen har de senaste åren skildrats i amerikansk film och tv-serier, begreppet cougar, som nämndes inledningsvis, har etablerats och används främst om kvinnor som träffar yngre män. När det handlar om relationer med åldersskillnader så är skildringarna ofta ganska stereotypa och fokus ligger på sex, att det genom rollerna som den äldre kvinnan/mannen och den yngre kvinnan/mannen skulle ligga olika former av sexuell spänning. I Med stängda ögon hintas om att mannen återvänder till den äldre kvinnan för att kunna tala, för att få intellektuellt utbyte av en partner, det antyds att detta inte ges i relationen till den yngre kvinnan, men där får han vilt sex. Jag läser artikeln Older women/younger men (Proulx, Caron & Logue, 2006) och slås av att de fördelar som de intervjuade personer lyfter fram i sina åldersöverskridande relationer inte handlar specifikt om sex. Istället talar de åtta paren om fördelar som

– ena parten har livserfarenhet och mognad

– den äldre parten har en stabil karriär/ekonomi

– håller en aktiv

– inte fast i traditionella könsroller

Zlatan Ibrahimovic och Helena Seger

Som nackdelar lyfts främst omvärldens stigmatisering av relationen samt åldrande, som ett hot mot deras tillvaro. Det är också intressant att större delen av kvinnorna eller deras partners inte upplevde att åldersskillnaden påverkade deras intimitet (jag gissar att detta är en amerikansk omskrivning av sexualitet) eftersom det som tidigare nämnt ofta ligger ett fokus på just sexualitet när det handlar om åldersöverskridande relationer. Detta lyfts även i svenska tidningsartiklar om ämnet, unga killars önskan om att ha sex med en äldre kvinna.

Christopher Isherwood och Don Bachardy

Något som är helt osynligt i debatten är homosexuella förhållanden med åldersskillnader, Proulx, Caron och Logue lyfter heterosexuella äktenskap och menar att det finns lite forskning på ämnet. Vi saknar även relationer som inte är äktenskap, blir personer i sambo- eller särboförhållanden med stora åldersskillnader annorlunda bemötta?

I Older women/younger men (Proulx, Caron & Logue, 2006) får paren dela med sig av råd till andra par med åldersskillnader, här är några av dem

Know what you want: Don’t try to make people younger or older, just let them be who they are.

Be prepared for the nasty comments.

If the guy gets hung up on the fact that the girl is older then it won’t work.

Follow your heart and don’t stop talking: Communicate.

While it may not be an issue for you, it may be for others so you need to be secure in your relationship.

Put the age issue behind them. A relationship isn’t based on numbers. Any relationship is built on morals and important commonalities.

Don’t let social conventions about older women and younger men get in the way.

Det största hotet mot en relation med stora åldersskillnader är kanske inte som oftast personerna i relationen utan istället omgivningen.

Läs även andra bloggares åsikter om Black swan, cougar, förhållanden, Med stängda ögon, relationer, sex, sexualitet, Till det som är vackert, ålder, äktenskap

Thylane Blondeau – att stjäla ett barns sexualitet

August 8th, 2011 § 9 comments § permalink

En vän länkar till Mail Online och en artikel om Tom Fords modell i Vogue, Thylane Blondeau. Blondeau är tio år gammal och på blanka sidor ligger hon på en bädd av leopardmönster värdig en Hollywoodfru iklädd blanka guldstilettklackar. Jag googlar fram fler bilder och Blondeaus putande läppar och Brigitte Bardotinspirerade frisyr möter mig bland sökresultaten.

Exploateringen av tioåriga Blondeaus kropp anser jag är ett bra exempel på hur barns sexualitet kapas av vuxenvärlden. Jag har tidigare skrivit åtskilliga texter om hur barn har rätt till sin egen kropp och sexualitet, utan att vuxenvärldens inblandning. Om jag skulle publicera bilderna på Thylane Blondeau här på bloggen skulle jag medverka i den stöld av Blondeaus sexuella uttryck som Tom Ford initierar i Vouge. Tidigare i sommar läste jag i Sydsvenskan artikeln Pussar förbjudna för barnen på danska förskolor. Bakom påståendet ligger rapporten Doktorleg i børnehave. En rapport som framställts just på grund av okunskapen kring barns sexualitet och sexuella uttryck. Forskarna bakom rapporten säger på hemsidan att

i mener, at området er stærkt underbelyst. Man risikerer at begrænse sunde og alderssvarende lege og adfærd hos børn. Men man risikerer også, at man på baggrund af manglende viden ikke at opdager og hjælper de børn, som udviser tegn på afvigende adfærd, eller som har symptomer på at have været udsat for krænkelser,”

Att danska förskolor konstruerar regler som riskerar att skuld- och skambelägga barns sexualitet är mycket problematiskt, samtidigt är det fantastiskt att rapporten har synliggjort det. Barns sexualitet är ett ämne som är så tabubelagt att få vill ta i det. En av de mest inspirerande föreläsningarna som jag haft under mina studier i sexologi på Malmö Högskola var då Anna Kosztovics talade om barns sexualitet med oss.

De regler som danska förskolor konstruerar kring barns sexualitet konstrueras med bakgrund att många vuxna blir oroliga när barn deltar i lekar kring sexualitet. I Sydsvenskans artikel uttalar sig två lundaforskare kring studiens resultat och de menar att de inte mött liknande förbud i Sverige. Kosztovics talar om en svensk studie där 80 procent av personalen på förskolor tycker att det är ok att barnen leker sexuella lekar, hon menar dock samtidigt att resultatet skulle varit annorlunda om de hade pratat med föräldrar istället. I en tidigare artikel i Sydsvenskan intervjuas just Kosztovics och talar då kring kunskapsbrist och risk för tabu även i Sverige. Det talas dock också om en förändring i attityden kring barns sexualitet, fler vill få kunskap och verktyg att arbeta med barnen kring sexualitet.

Jag välkomnar rapporter som Doktorleg i børnehave och att vi kan ge barn rätt till och erkännande av sin sexualitet. Respektera barnens sexualitet som deras egen och acceptera vuxenansvaret att skaffa tillräcklig kunskap för att kunna göra det. Sexualiseringen av Thylane Blondeau, de blanka bilderna på tioåringen, och reglerna kring pussar på danska förskolor kan ses som ett uttryck i samma kontext. Vuxenvärlden skapar ett sexualiserat barn för att sedan beskydda det från sitt eget sexuella uttryckssätt, bilderna på Thylane Blondeau publiceras om och om igen världen över och danska barn får pussförbud.

Här skriver DN om bilderna i Vouge Enfants.

 

Läs även andra bloggares åsikter om Anna Kosztovics, barn, sex, sexualitet, Thylane Blondeau, Tom Ford, Vouge

Har du tid att knulla?

July 12th, 2011 § 6 comments § permalink

Sista gången vi älskade var faktiskt i mitten av 80-talet någon gång” är Tords kommentar till han och hans frus sexuella relation. Det är lång tid som har förflutit sedan dess. Tord har tappat tron på människokärlek och planerar stillsamt hur han ska ta livet av sig. Så flyttar en ny granne in. Hon går under bestämda tider runt naken i lägenheten. Tord har den bästa utsikten från sitt fönster och får tre vänner som kommer för att spana på den nya grannen med strikt turordning och äggklocka som mäter tiden. Alla är dock inte lika nöjda med att den nya grannen går runt naken, andra boende organiserar sig och Tord och hans vänners spanande är hotat. En av Tords vänner frågar sig “Ska allt bli som vanligt nu, ska jag börja mata katter igen?“. Så utspelar sig novellfilmen Den bästa utsikten som finns på SVTplay.

Jag funderar över det där med tid och sexualitet, hur mycket tid vår sexualitet tar. Då jag för något år sedan läste en artikel om högsexuella kvinnor blev det tydligt att de kvinnorna organiserade sitt liv så att sexualiteten tog en större del tid än hos människor med mindre sexuellt intresse. I boken Finna flow av Mihaly Csikszentmihalyi kan jag läsa hur människor klassar kvaliteten på olika upplevelser i vardagen, hemarbete upplevs exempelvis negativt och symboliseras med ett – på barometern lycka, samtal, umgänge, sex får mycket positivt, ++ på samma barometer. Detta kan ställas i förhållande till att sex är något som vi gör mindre frekvent än hemarbete, Csikszentmihalyi menar att om vi exempelvis åt mat 100 procent av tiden skulle detta snart sluta skänka njutning och tillfredsställelse. Csikszentmihalyi skriver också att sex och romantik ger de bästa ögonblicken under dagen, men att de sysselsättningarna är sällsynta för många människor. Med ett undantag skriver Csikszentmihalyi, om sex och romantik är förknippade med ett varaktigt förhållande, det förhållandet bör då även skänka känslomässig och intellektuell belöning.

Jag tycker att detta är ett intressant påstående eftersom jag anser att det kan ifrågasättas. Sexologen Esther Perel som jag skrivit om tidigare lyfter ofta hur tvåsamhet, som Csikszentmihalyi menar är nyckeln till sex och romantik för många människor blir ett ofrivilligt celibat. Vi har en kultur kring tvåsamhet och monogami som gör att om den ene inte är intresserad av sex i samma utsträckning som den andre så förväntas partnerna anpassa sig. Att se sex och romantik som något som enbart ryms inom en relation mellan två personer är också något smalt. Tord, hans fru och vänners spanande på den nakna grannen skulle jag i allra högsta grad vilja säga är en sexuell sysselsättning, som dessutom inbegriper flera personer, både medvetna och omedvetna. Så även fantasier och drömmar om sex och romantik. Alla människor har inte samma behov eller inställning till sex, så att ge någon sorts universallösning på att låta sexualiteten ta mer tid och på så sätt öka de bästa ögonblicken i livet tror jag inte på. Jag tänker dock att det kan vara intressant att fundera över sin inställning till sex, vilken plats sex har i ditt liv, hur du förhåller dig och hur du önskar förhålla dig. I Csikszentmihalyis forskning har sex, samtal och umgänge en rubrik och hobbyer, idrott och biobesök en annan. Jag leker med tanken att kanske är det dags att slå ihop rubrikerna, kan inte sex ses som en hobby? Och i så fall, hur mycket tid vill du avsätta till sex?

Läs även andra bloggares åsikter om Den bästa utsikten, Esther Perel, Mihaly Csikszentmihalyi, romantik, sex, sexualitet, SVT, tid

Till sängs med iPhone

June 13th, 2011 § 2 comments § permalink

En solig försommarsöndag i Lund. Två iPhones hopklistrade mellan lakanen. Jag vet inte själv när det började, men det började med stor sannolikhet med min iPhone. Den första Sony Ericsson-mobilen i guld och beige fick snällt ligga och sova bredvid sängen, gärna några meter bort. Min iPhone däremot, sover som ett bortskämt husdjur helst så nära huvudkudden som möjligt. Med jämna mellanrum under natten uppdaterar den mejlen så att jag ska känna mig ajour när morgonen kommer.

I DN läser jag att 35 procent av alla Android- och iPhoneanvändare kollar nätet och då helst Facebook redan innan huvudet lämnar kudden. Som blivande sexolog frågar jag mig hur detta inverkar på sexualiteten och nära relationer. I bloggen har jag tidigare testat appar som ska piffa upp sexlivet, där iPhone integreras med sexualiteten .IPhone och surfande i sängen kan dock lika gärna kan ha en negativ inverkan. Kanske mest på grund av fokus och brist på koncentration.

Hur vi sjunker in ner i skärmen i bloggstatistik eller Facebookuppdateringar. Hur fokus flyttas från omvärlden och människorna runt oss ner i internetvärlden. Samtidigt ger just nätet och de sociala medierna enorma möjligheter till flört, sexuella spänningar och kommunikation. Jag funderar lite till och tänker så här; när det gäller den där klibbiga, nära, fysiska sexualiteten som iPhones ska hållas utanför. Sexapparna lever inte upp till vad de lovar och närvaro är en högt skattad sexig egenskap. Men innan sexet, mellan sexet och efter sexet är iPhone välkommen in!

Läs även andra bloggares åsikter om iphone, sex, sexualitet

Melancholia

May 29th, 2011 § 1 comment § permalink

I Melancholia använder sig Lars von Trier av en av de få ritualer som vi har kvar i den västerländska kulturen, bröllopet. Utifrån bröllopet  bygger Trier kring ångesten över kulturens kontroll. Samtidigt omfattar filmen hotet  från planeten Melancholia som närmar sig jorden och utifrån detta skildras ångesten över vår brist på kontroll över naturen.

Under en av intervjuerna gör Trier en hänvisning till pornografi i förhållande till Kirsten Dunst och hennes roll som Justine, kanske är den hänvisningen inte så långsökt. På samma sätt som kvinnokroppen i pornografin kläs på, kläs av, sminkas, förses med löshår och lösnaglar för att skapa illusionen om perfektionism och sedan används i ett skådespel kring sexualiteten, så tuktas och ansas kroppen inför bröllopet och visas sedan upp. Tuktningen av kroppen är tydlig även i Melancholia, Justine inklämd i sin vita bröllopsklänning och brösten som väller över det smala livet.

Bröllopet och pornografin har också gemensamma ekonomiska nämnare, stora intressen och hög omsättning. Justine och Michaels bröllopsfirande är ett tydligt exempel på den ekonomiska ruljans som existerar kring bröllop. Även äktenskapets möjliga ekonomiska förhållanden synliggörs i Melancholia genom den relationen mellan Justines syster Claire och hennes man. Pornografin säljer idén om sexualiteten som lättillgänglig, het och enkel, bröllopet säljer idén om äktenskapet som grunden för ett kulturellt och socialt sammanhang, ramar för sexualiteten som inkluderar dig i en bekräftad tillhörighet.

Systersagan Claire och Justine är långt ifrån det enda relationella dramat i Melancholia, de romantiska relationerna är minst lika framträdande. Inom sexologin studeras de förändrade former för relationer som tiden bjuder på. Kärleksideologin, där sexualitet och kärlek tidigare vävts samman, blir mer och mer uppluckrad. Ändå är sexuell trohet en norm i förhållande till äktenskapet, baserat på kärlek. Tvåsamheten och monogamin är inte längre självklar, men har fortfarande en stark kulturell status. Hur detta påverkar individerna i kulturen tänker jag att Melancholia kan ge en vink om. Justines psykiska lidande skulle kunna ses som förklaringsmodellen till hela dramat, men det kan också ses som ett symtom.

Fler som skriver om Melancholia.

 

Läs även andra bloggares åsikter om bröllop, film, Kirsten Dunst, Lars von Trier, Melancholia, pornografi, sexualitet, äktenskap

Svenssonsex med sexuellt maktspel – passiv eller undergiven?

May 25th, 2011 § 0 comments § permalink

Under en middag i veckan gick diskussionen varm kring sexuella maktspel. Det som avsågs var maktspel där rollerna inte var tydligt formulerade från början utan kanske mer någon form av Svenssonsex med BDSM-tendenser. En av middagsdeltagarna uttryckte viss förvirring kring vad den passiva rollen innebar. Passiv i sängen var för personen något dåligt, att “bara ligga där”, synonymt med att inte anstränga sig. I diskussion med den mer dominante parten uttryckte denne att hen såg det mer som att personen följde med och blev förd, vilket var positivt och hett enligt henom. Denna bild av den undergivna rollen styrktes av andra middagsdeltagare som pekade på skillnaden mellan att vara passiv och att vara undergiven, där den undergivna roller var minst lika ansträngande och aktiv som den dominanta.

Är det så att vi förmedlar en negativ tolkning av ordet passiv som sedan hänger med i vår syn på olika sexuella roller? Är de sexuella rollerna isolerade till sexlivet eller följer de med till andra sociala situationer? Om jämställdhet och lek med makt skriver Esther Perel så här

“Vissa skulle säga att Elisabeths smak för undergivenhet bara speglar den gamla vanliga manliga dominansen. De skulle hävda att sexuella beteenden där den ena partnern är dominant och har kontroll medan den andra är passiv och svag, till sin natur är hierarkisk, förtryckande och egentligen föga mer än ett extra sexistiskt uttryck för patriarkatet”

Perel skriver om hur strävan efter jämlikhet och jämställdhet inverkar negativt på sexlivet, hon pekar på hur de t o m kan leda till tråkig sex. Att värderingar som samförstånd, kompromisser och rättvisa kan påverka sexualiteten negativt. Hon understyrker dock skillnaden på sexuellt maktmissbruk och sexuella maktlekar. Om den passiva rollen skriver hon så här

“I vår kultur förknippas passivitet med kvinnlighet och svaghet. Följaktligen skapar passiviteten stora emotionella konflikter hos män (och även hos många kvinnor).”

Det blir någon form av moment 22 där män med passiv roll inte lever upp den den manliga sexuella stereotypen och kvinnan med passiv roll är förtryckt. Kan den passiva rollen vara rätt eller är passivitet något fult i den västerländska kulturen? Jag frågar mig var lösningen ligger, går det att bortse från könsrollerna i resten av livet och frikoppla dem från sexualiteten? Ska vi fokusera på rollen som individ med en sexualitet och inte problematisera könstillhörigheten? Är det möjligt?

Kanske är kärnan att leken med roller och leken med makt får ta plats, jag funderar dock på rörligheten i rollerna. Kan vi tänka oss att byta roll om vår partner efterfrågar det, och hur länge i så fall? Hur djupt rotat är det sexuella maktspelet och är rollerna statiska eller föränderliga?

Här kan ni läsa en klassiker om när jag gick på fetischfest.

Jag har även skrivit om våldsamt sex eller sexuellt våld.

Ligga med P3 har tema BDSM den här veckan.

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om BDSM, dominans, fetisch, lek, makt, S&M, sex, sexualitet

Tiden den stannar när vi rör vid varann

May 22nd, 2011 § 4 comments § permalink

Under våren har jag burit runt på Esther Perels Vill ha dig i väskan. En medeltjock pocket som har revolutionerat min syn på parförhållandet och erotiken och lusten. Boken ingår i kursen Sexualupplysning, prevention och rådgivning som vi läser den här våren på masterprogrammet i sexologi. Vid första anblick skiljer sig inte Perels bok från andra självhjälpsböcker om hur våra förhållanden ska bestå, men efter att ha läst något kapitel så inser jag att detta är något annat. Perel för en analyserande, ibland nästintill filosofisk diskussion kring erotik och lust i långa förhållanden. Utifrån olika områden som bland annat otrohet, föräldraskap och maktspel så presenterar Perel förhållningssätt och funderingar som startar något i tanken om den långa relationen. Perel formulerar t ex finurligt att vi förväntas vara monogama i ett promiskuöst samhälle.

Ett av de vanligaste problemen som jag stöter på hos vänner i långvariga relation är att paret i början haft ett levande sexliv, men redan efter något år knappt har sex längre. Inte sällan är det dessutom så att någon av partnerna vill mer, vilket skapar en obalans som ofta tar sig uttryck på fler sätt än bara i förhållande till sexualiteten.

Perel presenterar en intressant teori kring detta knuten till ett revolutionerande resonemang kring närhet och osäkerhet. Hon beskriver hur trygghet och behovet av trygghet påverkar vårt förhållningssätt till den andre parten i förhållandet. Hur jakten på den andre övergår i ett tillstånd av ömsesidig fångenskap, ett tillstånd som på få sätt ger utrymme för erotiken. Perel skriver så här

“I vuxna relationer återspeglas denna dynamiken bara alltför väl. Vi söker en partner som är ett stabilt, pålitligt ankare. Samtidigt förväntar vi oss att kärleken ska vara en gränsöverskridande upplevelse som lyfter oss i den grå vardagen.

Perel beskriver hur vi ofta strävar efter en villkorslös närhet i förhållandet, detta blir dock problematiskt eftersom närheten, till motsats vad många tror, inte nödvändigtvis ger bra förutsättningar för erotik. Istället kräver erotiken ett visst mått av avstånd, att aktörerna är skilda individer och kan definieras som detta. Vi knyter den andre tätt till oss på jakt efter den sanna närheten, men egentligen kanske vi då istället eliminerar erotiken. Sättet vi gör detta på beskriver Perel som att vi

”penetrerar vår partner mentalt. Vi pratar, vi lyssnar, vi bekänner och vi jämför. Vi visar upp vissa delar av oss själva samtidigt som vi förskönar, förändrar och döljer andra delar”

Istället kanske vi kan välja att leva med osäkerheten, och på så sätt kan behålla erotiken i förhållandet? Genom att låta den andre vara en avgränsad individ och samtidigt definiera oss själva som individer så kan vi behålla den spänning som initialt gjorde oss intresserade av den andre. Vi måste helt enkelt stå ut med den osäkerhet som avståndet som definierar oss skapar.

Det är inga universallösningar som presenteras, men förhållningssätten som utifrån Perels 20-åriga erfarenhet som parterapeut kan vara intressanta att ha i åtanke. Jag känner dock att jag kan lyfta viss kritik kring att boken kretsar kring en västerländsk kulturell syn på sexualitet och förhållanden och att de kliniska exempel som presenteras nästan uteslutande behandlar heterosexuella relationer, något som skulle kunna sägas osynliggöra homo- och bisexualitet. Med en medvetenhet om detta så är Perels bok läsning som jag rekommenderar.

Läs även andra bloggares åsikter om Esther Perel, förhållanden, litteratur, lust, njutning, relationer, sex, sexualitet, terapi, Vill ha dig

Festival de Cannes 2011

May 13th, 2011 § 0 comments § permalink

Imorgon åker jag till Cannes filmfestival. Att sexualitet är ett begrepp som är intressant att analysera utifrån hur det skildras i film är något som jag upptäckte tidigt i den här bloggens historia. I oktober 2009 skrev jag om filmsex och förståelse, om hur en av mina psykologilärare talade kring hur film och skönlitteratur kan användas för att arbeta och reflektera kring empati. Min tanke är att detta skulle kunna kopplas till ett användande av film för förståelse för sexuell mångfald och variation.

Hösten 2010 föreläste jag och filmaren Klara Levin för pedagoger om hur film kan användas i sex- och samlevnadsundervisning utifrån Klaras film Älska med mig. Filmerna Black Swan och Till det som är vackert fann jag mycket intressanta i en feministisk analys av den nutida unga kvinnans sexualitet, som fångades upp av Svenska Dagbladet.

Detta är några av de gånger som film spelat en betydande roll på den här bloggen. När film skildrar sex så att vårt perspektiv vrids något utan att vi egentligen blir medvetna om det, som filmen Apflickorna som jag såg under BUFF, tänker jag att det sker något i vårt förhållningssätt till sexualiteten.

Min förhoppning är att jag under dagarna i Cannes får möjlighet att här på bloggen skildra festivallivet, utifrån den kulturella referensram kring Frankrike som jag har med mig och mina kunskaper om sexualitet och kultur.

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Apflickorna, Cannes Filmfestival, Festival de Cannes, film, sex, sexualitet, Till det som är vackert, Älska med mig

Som en virtuell bikt

April 20th, 2011 § 0 comments § permalink

På bloggen 25 Things About My Sexuality kan läsarna skicka in 25 punkter kring sin sexualitet. Där kan vi läsa t ex

“I love sex in uncommon places. I once had sex on an overnight train in Vietnam. The beds were super skinny, lining the walls of the train cars. I climbed into Sir W’s bed, and we had the hottest, quietest sex while we could hear everyone around us coughing, shuffling, and breathing. Only a curtain separated us from the other passengers. I still wonder if anyone caught on.”

Som en form av virtuell bikt breder sig de olika historierna kring sexualitet ut sig. Bloggen startade 2009 och innefattar mer än 300 personers 25 bekännelser kring sin sexualitet. Strikt anonymitet ger en mångfald av fantastiska små berättelser kring allt från fantasier, sexdebut, drömmar och sexuella äventyr.

Bloggen får mig att dra en parallell till Michel Foucault och Sexualitetens historia. I Viljan att veta kan vi läsa om bikten

“Men även om språket tuktas blir bekännelsen, köttets bekännelse allt längre.. ..lägger allt större vikt vid köttets alla frestelser: tankar, begär, vällustiga fantasier, <<orena tankar>>, själens och kroppens samtidiga rörelser, allt detta bör hädanefter finnas med i detalj i biktens och själasörjandets system.”

Jag funderar på om det inte är just denna funktion som internet, sexbloggandet och 25 Things About My Sexuality fyller, frånkopplat religionen, men kanske finns religionens funktion kvar, bara omformulerat till något annat?

Jag får tips om bloggen via Ligga med P3 som den här veckan lanserar sin egen version av 25 Things About My Sexuality under namnet “10 saker om min sexualitet”, Ligga med P3 redaktionen har även gjort en film för att lansera sitt projekt. Känner ni för att dela med er av 10 saker kring er sexualitet kan ni göra det här.

Läs även andra bloggares åsikter om berättelser, Foucault, Ligga med P3, sex, sexualitet

Where Am I?

You are currently browsing entries tagged with sexualitet at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts