Sexologer – finns de?

September 18th, 2011 § 2 comments § permalink

Tredje terminen på masterprogrammet i sexologi har börjat och vi läser artikeln Swedish clinical sexologists. Who are they? Who do they treat? för att förbereda oss inför föreläsning av artikelförfattaren Kerstin Fugl-Meyer. Artikelämnet är intressant, särskilt i förhållande till vårt utbildningsval. För jag vet, att när jag berättar för någon att jag utbildar mig till sexolog så är det inte hela sanningen. För sexolog, som yrke, kan problematiseras. Fugl-Meyer och Giami skriver “It is therefore quite reasonable that there is no official profession in Sweden termed “sexologist”.” och “The Swedish sexology profession—if such one officially exists“. Sexolog beskrivs istället som något som personer kan välja att kalla sig.

Jag kommer förhoppningsvis att bli specialist i klinisk sexologi och leg. psykoterapeut, men just sexolog kommer det aldrig att stå på mina utbildningsintyg. Jag kan tycka att det är lite synd, eftersom ett sätt att synliggöra det arbete som många utför kring sexuell hälsa och ohälsa skulle kunna vara just att ha ett samlingsnamn på de som utför det. Många väljer ändå att kalla sig sexologer och jag dagdrömmer lite om en legitimation för yrket precis som psykologer har. Vilka är då de i Sverige som arbetar med sexologiska frågor? Enligt Fugl-Meyer och Giamis forskning så finns tre typer av yrken respresenterade, vi har läkare, terapeuter/rådgivare samt sjuksköterskor och barnmorskor. De vanligaste problemen som de möter är bland annat låg sexuell lust, erektionsproblem, relationella och känslomässiga problem samt tidig ejakulation.

En som fördjupat sig i professionaliseringen av sexologer är Lotta Löfgren Mårtenson. Löfgren Mårtenson är också en av personerna bakom masterprogrammet i sexologi vid Malmö Högskola. En väg mot en professionalisering av sexologer är kanske är just en gemensam utbildning, en annan är en diskussion om vad det är vi sysslar med och vilka vi är. För jag tror att om vi ska bli tillgängliga för de som söker oss måste vi definiera vilka vi är och vad vi gör. Om inte vi vet det, vilka vet då?

Ändå är det fantastiskt att få vara med i skapandet av en profession. De skilda utbildningsbakgrunder som vi har, på sexologimastern har vi lärare, sjukgymnaster, socionomer, beteendevetare, folkhälsovetare och psykologer, skapar ofta starka diskussioner. Jag tänker ibland att ämnet sexologi tenderar att dra till sig färgstarka människor med mycket åsikter. Det skapar ett kreativt klimat där vi ständigt ifrågasätter påstådda sanningar om sex och sexualitet. Det senaste exemplet på detta mötte jag på World Sexual Health Day på Malmö Stadsbibliotek. Där blev jag än en gång påmind om vad det är som jag älskar så mycket med ämnet sexologi och vilken kärlek jag känner för det. Sexologi är en ständig utmaning, gränserna mellan privat och personligt, det nödvändiga i att ifrågasätta det som vi uppfattar som sexualitetens självklarheter och de många skilda reaktioner som yrkesvalet skapar.

Jag tänker på hur jag från dag ett på sjuksköterskeprogrammet tränades in i yrkesidentiteten som sjuksköterska, en identitet som jag sedan valde bort. Att definiera mig själv som sexolog känns som en längre och mer komplicerad process och pusselbitarna som ska falla på plats är många. Jag får ofta mejl från personer som undrar hur de kan bli sexologer. Utifrån min egen ganska brokiga väg mot sexologin kan jag i alla fall säga att sexologimastern har varit enormt viktig för mig för hur jag tänker kring min yrkesidentitet. Men också ett accepterande av att sexologer inte är någon enhetlig grupp utan att det ryms en mängd olika sätt att arbeta med sexologi och kanske är det där vi hamnar. Tvärvetenskapen skapar möjligheter att arbeta med sexologi utifrån vad du är bra på, men i den friheten ligger också ett visst mått av förvirring kring vem sexologen egentligen är.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Lotta Löfgren-Mårtenson, profession, sexolog, Sexologi

En slags sexantropolog?

May 26th, 2011 § 0 comments § permalink

Första avsnittet av Sex and the city. Big ger Carrie lift hem då hon inte får någon taxi.

–       Vad sysslar du med?

–       Förutom att gå ut varje kväll?

–       Vad jobbar du med?

–       Det här är mitt jobb, jag är en slags sexantropolog

–       Är du… prostituerad?

–       Jag skriver en spalt som kallas ”Sex och staden”

Då jag fick frågan på en tillställning häromveckan och jag svarade att jag läser till sexolog kretsade den fortsatta diskussionen kring de reaktioner som jag får på mitt val att blir sexolog (eller specialist i klinisk sexologi som jag någon gång hoppas kunna titulera mig). När jag berättar vad jag sysslar sker ofta ett av följande tre scenarier

1. Någon form av skämt, i klass med sexsäljar-skämtet som Big kör med Carrie, gärna en sexuell anspelning i kombination med ett mycket nervöst skratt.

2. Finns det? Skeptisism.

3. Vad är det? Hur blir man det? Uppriktigt intresse.

Vi har även de som verkar bortse från att jag tagit 300 högskolepoäng och ser mitt yrkesval som en ingång till att bete sig illa, riktigt illa. Som inte förstår att mitt yrkesval inte har något med min egen sexualitet att göra. Ibland får jag sökningar på Sagas sexblogg, det tycker jag exemplifierar på ett perfekt sätt vad detta inte är. Vad jag inte är. Redan i mitt första inlägg på bloggen satte jag ribban och jag har försökt hålla den. Bloggen kommer aldrig att handla om mitt sexliv, mitt sexologiska arbete kommer aldrig handla om mitt sexliv. Skulle det börja göra det så skulle jag genast betala för fler timmar i egenterapi.

Jag och min kursare Eva har diskuterat det här med att presentera sin profession många gånger. I början valde vi våra sammanhang, vi kände efter och om det kändes obekvämt så tryckte vi istället på psykologibiten och utelämnade sexologin. Efter ett tag tog vi mod till oss och bekände färg oftare, dock med ett mycket stort leende, som för att släta över ett inte helt okontroversiellt ämne.

Sedan mognade vi i våra roller och nu kan vi säga sexolog utan konstlade leenden eller höhö. Vi blev också säkrare på vad det innebar, vad sexologi är blir ofta inte enkelt att förklara eftersom ämnet är tvärvetenskapligt och ingångarna många. Jag märkte också i takt med att jag presenterade mitt yrkesval för fler och fler att jag aldrig kunde veta vilken av de tre reaktionsformerna som personen framför mig skulle falla in i. Personer som jag tänkte att det skulle bli jobbigt med blev det helt underbara diskussioner med. Många människor har genom att jag berättat vad jag håller på med delat med sig av fantastiska historier och känslor kring sexualitet och sex.

Jag tror att ni kan gissa vilken reaktion på mitt val att bli sexolog som jag tycker känns bäst att få, jag förstår att ämnet väcker intresse och undran om vad sexologi är. Jag hoppas också att ni vet att jag aldrig förväntar mig era sexuella historier, jag är lika glad över att få höra om er konst eller era juridikstudier.

Nyfikenhet är grunden till mitt val av yrke, nyfikenhet på människor och deras historier. Att historierna sedan handlar om sex beror på en händelsekedja som började med en kurskatalog från Malmö Högskola i en lägenhet i Paris.

 

Läs även andra bloggares åsikter om profession, professionalitet, Saga om Sexologi, Sex and the city, sexolog, yrkesval

Where Am I?

You are currently browsing entries tagged with profession at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts