Hämndporr del 1

January 17th, 2014 § 0 comments § permalink

tumblr_lnoahsEq4G1qedj2ho1_500

De senaste veckorna och särskilt de senaste feberdimmiga dagarna har jag tillbringat med fenomenet Hämndporr. Den första känslan när jag började att undersöka internet som arena för sexuella kränkningar var direkt obehag. Det blir snabbt för personligt, arbetet kom också i anslutning till att jag fick uppleva min första kanske ministorm av twitterhat och förhålla mig till ett tal om bland annat min inkompetens. Som ung, kvinna och exponerad i media vet jag att jag har en utsatt position och det krävdes otaliga diskussioner med min omgivning för att kunna lyfta blicken och undersöka fenomenet utifrån den teoretiska referensram, diskurs och claims-making, som jag behövde använda i mitt paper. Jag låter bli att förklara teorin närmre och ger er istället en bild av mitt intryck av fenomenet hämndporr uppdelat i tre olika delar:

1. Bakgrund och lagstiftning i Sverige

2. Förlegad sexualmoral möter feminism

3. Sexualitet, makt och frihet

Hämndporr blev 2013 utsett till ett nyord av Svenska språkrådet och definieras som bilder eller filmer av en person i en sexuell situation som laddas upp på internet utan samtycke från personen på bilden/filmen av en före detta partner. Uppladdningen och spridningen blir ett kränkande av integriteten som fungerar som en hämnd. Det är också i slutet av 2013 som den mediala debatten kring fenomenet startar och hämndporr lyfts som ett socialt problem. Diskussionen kan kopplas till flera tidigare mediala stormar, som Instagramupproret och debatten kring näthat i samband med Uppdrag gransknings program på temat.

Lagstiftning i Sverige

Det finns en problematik mellan definieringen av hämndporr och den svenska lagstiftningen då att enbart ladda upp en bild föreställandes någon naken eller lättklädd på internet, under förutsättning att personen antingen tagit bilden själv eller samtyckt till att den tagits, i nuläget i de flesta fall inte är en kriminell handling. Det ses inte som kränkande att enbart vara naken eller lättklädd, möjligen kan uppladdningen av bilden/filmen klassas som ett brott mot personuppgiftslagen berättar professor i civilrätt Mårten Schultz i P3 Nyheter.

Det som spelar in är den kontext som bilden laddas upp i, om det exempelvis finns en text i anslutning till bilden där det beskrivs hur personen på bilden är sexuellt. Ett exempel på ett sådant mål är det tidigare nämnda Instagrammålet, där handlade det om bilder som kanske egentligen inte alla klassades som kränkande, men där texterna i samband med bilderna satte dem i en sådan kontext. Ett annat mål som är intressant i förhållande till rubriceringen förtal, i detta fall grovt förtal är ett mål där en person blivit smygfilmad (domen föll innan lagen om Kränkande fotografering kom). Det uttalande som hovrätten gjorde i det fallet har fått mycket uppmärksamhet, skadeståndet sänktes med bland annat motiveringen

Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avsende sina sexuella vanor.“

Att utan någons samtycke ladda upp en bild/film med sexuellt innehåll på internet i en sådan kontext som uppfattas som kränkande kan idag klassificeras som förtal, vilket regleras i brottsbalken 5 kap 6 §. I de fall där personen som förekommer på bilden eller filmen med sexuellt innehåll har blivit fotograferad eller filmad utan att ge sitt samtycke till fotograferingen eller filmningen kan handlingen vara kriminell enligt lagstiftning om Kränkande fotografering brottsbalken 4 kap 6a § som trädde i kraft 1 juli 2013.

Efter en sökning i Karnov (databas för rättsfall) kan jag konstatera att de flesta av de fall som vi möter i rätten är antingen är fall där personen på bilderna varit under 18 år eller då det handlat om Kränkande fotografering. När personen på bilderna är under 18 år så regleras istället brottet under rubriceringen Utnyttjande av barn för sexuell posering 6 kapitlet 8 § i brottsbalken.

Kritiker till nuvarande lagstiftning menar att förtalslagstiftningen inte går att applicera på hämndporr och att det finns en stor okunskap om hur internet fungerar som arena för kriminella handlingar. En idé som presenteras är att tillsätta specifika lagar för brott på internet, alternativt att anpassa redan existerande lagar så att de även kan appliceras på brott begångna på internet. De konkreta åtgärder som tagits är att regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppgift att utreda problematiken och efter den utredningen komma med förslag på åtgärder och förbättringar. I samband med detta skrevs även en proposition med förslag för att bland annat öka den personliga integriteten. Ett av dessa förslag är att ärekränkning vid förtal och förolämpning ska ligga under allmänt åtal. Här kan ni läsa Beatrice Ask uttalande om detta på Dagens Juridik.

Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen kring lagstiftning om kränkande fotografering, förtal och utnyttjande av barn för sexuell posering är intressant att följa i framtiden. Flera av lagarna påverkar också information- och yttrandefrihet, vilket är något som jag kommer att återkomma till.

I nästa del kommer jag att kartlägga de två större diskurser som jag identifierat i frågan, den första diskursen med en sexualmoral baserad på (enligt mig) förlegade moraliska och juridiska normer och värderingar och en stridande feministisk diskurs kring kvinnans sexualitet, sexualpolitik och aktivism.

Läs även andra bloggares åsikter om hämndporr, Instagramupproret, juridik, lagstiftning, näthat, Sexologi, sexualitet

Hår – om den virtuella demokratin

March 15th, 2012 § 1 comment § permalink

Under veckan har det talats mycket om hår. Jag har dragit mig lite för att skriva något om det här eftersom jag känner ett stort obehag inför den massa av hat som möter mig på Facebook. Så, vad var det då som hände? Under ett euforiskt ögonblick fångar tv-kameror en kvinna som valt att inte raka sig under armarna. Bilden sprids sedan av en privatperson på Facebook. Många människor delar bilden och flera av kommentarerna handlar om hur äckligt det är att kvinnan valt att inte ta bort håret under armarna. Hanna Fridén fångar upp händelsen och skriver en kritisk replik. Efter det startar ett motstånd i form av personer som lägger upp bilder på sina mer eller mindre håriga armhålor. Detta för att visa sympati med kvinnan vars bild ofrivilligt blivit delad av över tusen människor. I gruppen Ta håret tillbaka! rör sig grupper mot varandra. Jag möter en person som gör mig uppmärksam på att kommentarerna till bilderna ofta handlar om huruvida personen på bilden är vacker eller inte med sitt hår. De handlar om utseende. Kommentarerna kan på så sätt sägas förstärka den struktur som till en början lett till en problematik. Problemet med att definiera människor utifrån deras yta, utifrån deras utseende. Särskilt kvinnor. Istället menar jag att vi borde belysa det fria valet, och möjligheten att bara vara. Utan att bli bedömd eller kommenterad. Utan att känna att blicken riktats mot ditt utseende och inte mot din person. Att själv få välja hur mycket eller hur lite hår, utan att behöva värdera det.

Diskussionen kring de håriga armhålorna kan också handla om hur vi förhåller oss till våra medmänniskor. Om vi visar dem den tolerans och värme som de behöver. Det är min uppfattning att ett samhälle inte enbart byggs uppifrån. Det är vi, samhällets medborgare som anger tonen och skapar den miljö där vi ska finnas. Det privata och personliga är det politiska, det privata och personliga är samhället. Internet är inte ett undantagssamhälle, Facebook är på riktigt.  Jag tror att vi i högsta grad påverkas av den virtuella miljön. Det borde inte finnas specialregler för hur etik och moral fungerar på nätet, en strävan efter respekt och tolerans borde finnas även där.

Ibland upplever jag att det finns en rädsla för att tala om etik och moral. I diskussion på en av mina utbildningar lyfts en fråga om det handlar om att etik och moral förknippas med religion, något som vi aktar oss för att röra i vårt sekulariserade samhälle. Ändå är frågorna i högsta grad aktuella. Problematiken där människor gömmer sig i massor för att kunna uttrycka hatiska åsikter är långtifrån ny, den har bara förflyttats till en ny plats. En plats som ännu inte riktigt omfattas  av ett system som kan främja ett respektfullt bemötande av varandra.

Före det att jag skrev den här texten arbetade jag med en text om hur mycket jag tror att internet betytt för mig och mitt förhållande till sexologi. Den positiva roll som internet spelar i många sammanhang är också viktig att komma ihåg. Internet är inte dikotomt gott eller ont, det finns betydligt fler nyanser i användande av internet. Därför behövs en flexibilitet i förhållningssättet och ett kritiskt tänkande, inte bara i förhållande till den information som du möter utan även i förhållande till dig själv och den del av internet som är du.

Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, Hanna Fridén, hat, hår, internet, näthat

Where Am I?

You are currently browsing entries tagged with näthat at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts