Spännande sexapp från Kinsey-institutet

February 10th, 2014 § 1 comment § permalink

Skärmavbild 2014-02-10 kl. 11.32.40

Via Kinsey-institutets Facebooksida fick jag tips om en spännande app, Kinsey Reporter. Genom appen samlas data om sexualitet in från hela världen och du kan bidra till sexualitetsforskning. Appen är anonym, din exakta lokalisering avslöjas inte, data publiceras med en tidsförskjutning och först när tillräckligt många rapporter har kommit in.

På KinseyReporter.org kan du studera det data som kommit in hittills. Genom appen hoppas institutet att nå personer med olika erfarenheter och idéer samt utveckla nya sätt att bevara anonymiteten i sexualitetsforskning. Du ska helst skicka in din rapport inom 24 timmar efter det du vill rapportera och det finns färdiga formulär att fylla i för att underlätta läsningen av data. Några av de teman som appen behandlar är sexuella fetischer, flirtande, porr och alla hjärtans dag.

Appen är utformad av Kinsey Institute for Research in Sex, Gender, and Reproduction (KI) och Center for Complex Networks and Systems Research (CNetS), vid Indiana University, Bloomington.

Läs även andra bloggares åsikter om app, forskning, Kinsey, sex

Saga om Sexologi dissekerar begreppet kärlek med hjälp av Timothy M. Tays

August 15th, 2011 § 3 comments § permalink

Under en av våningssängarna på Hotell Freden i Karlstad

En av de starkaste föreställningarna om sexualitet i västvärlden är att det blir finare om det är kärlek inblandat. Den föreställningen kallas ibland kärleksideologin och vi skrev kandidatuppsats bland annat om den. Om att det kan hända att den är i uppluckring, sexuella relationer som baseras på andra faktorer än att du är kär i personen blir allt vanligare. Samtidigt är det min uppfattning att när det handlar om relationer som exempelvis samboförhållanden eller äktenskap så är det ofta otänkbart att de skulle baseras på något annat än kärlek, att de t ex skulle baseras på en bra vänskap och att sexet är grymt. En intervju med Jack Lukkerz fick mig att fundera över det är med kärlek och vår nästan odelat positiva syn på begreppet. I intervjun lyfter Lukkerz negativa aspekter av kärlek, exempelvis att du har oskyddat sex eftersom du är kär i personen, eller att du automatiskt antar att det är en för dig bra person som du blir kär i.

Det slår mig att skildrandet av kärlek som ett enbart positivt begrepp inte är riktigt sanningsenligt, i väst ser vi ofta negativt på kulturer där relationer baseras mer på logiska resonemang eller ekonomiska överenskommelser. Jag tänker på hur jag och mina vänner har tillbringat större delen av våra tonår/vuxenliv med att vara just olyckligt kära och jag kan inte låta bli att i tanken väga det lidandet mot att basera en relation på något annat än den där kärleken, som ytterst sällan är okomplicerad.

I min nya favorittidskrift Journal of Couples Therapy hittade jag artikeln What is love? (Tays, 2001). I samband med att jag skrev om förälskelse och den biokemi som det innebär så diskuterade jag och en vän vad kärlek då var, vilka biokemiska processer som låg bakom kärleken eller om det enbart handlade om en social konstruktion. I What is love? lyfter Tays både de fysiologiska och psykodynamiska komponenterna bakom kärlek.

Tays börjar med att beskriva vad som händer i kroppen, de fysiologiska funktionerna bakom känslan kärlek. Han beskriver hur dessa är väldigt lika de funktioner bakom oro och ångest, men tolkas utifrån varje individ som antingen kärlek eller oro och ångest. Tolkningen av den fysiologiska upphetsning som den andre eller de andra personen/personerna framkallar hos dig blir alltså grunden till hur du upplever situationen. Den tolkningen baseras bland annat på tidigare erfarenheter av relationer till signifikanta andra, exempelvis föräldrar. Här sågar även Tays (2001) begreppet kärlek vid första ögonkastet, Tays menar att det är en feltolkning av de fysiologiska processer som personen framkallat hos dig.

Vad som händer efter denna fas av fysiologisk upphetsning och tolkning av den är att du börjar se din partner mer tredimensionellt, dvs du ser även de negativa aspekterna av personen. Det är ofta här som par söker rådgivning eftersom det kan bli något av en kris att se negativa sidor hos någon du trodde enbart besatt positiva. Här börjar också arbetet enligt Tays (2001) för att förvandla relationen till kärlek. Efter detta följer olika utfall, relationen fortsätter och fördjupas eller tar slut. Här lyfter även Tays det nära förhållandet mellan hat och kärlek, det är liknande fysiologiska reaktioner som ligger bakom båda begreppen och därför kan de befinna sig så nära varandra. Tays resonerar även om varför vi inte blir förälskade/kära av alla vi möter som kanske hade varit bra för oss. Tays menar att känslan av kärlek vid första ögonkastet inte är något som uppkommer i den stunden, i ögonkastet, utan något som kommer utifrån en modell som vi byggt upp inom oss av hur personen som vi vill dela livet med är/ser ut. När någon på något sätt motsvarar denna modell så sätts den fysiologiska upphetsningen igång och vi tolkar detta utifrån vår syn på kärlek.

Slutligen beskriver Tays kärlek som intimitet på steroider och för att känna just intimitet har vi definierat åtta olika förutsättningar; tillit, känsla av egenvärde, positiv inställning till andra, självständighet, tolerans, självinsikt, mod och risktagande och konstruktiva inre modeller för intimitet.

Här är alltså en modell för det mystifierade begreppet kärlek, och även för kärlek vid första ögonkastet. Det finns säkert en mängd andra, men jag tilltalades av modellen eftersom den innebar en kombination av fysiologi och psykologi. I det att beskriva människan som en helhet av gener, kognitiva modeller, beteende, emotioner, fysiologi och individens internaliserade modell av vad kärlek är så kommer vi kanske lite närmre någon sorts konkretisering av begreppet kärlek. Om det sedan är målet får var och en fråga sig, kanske vill vi istället bära med oss drömmen om kärlek vid första ögonkastet och någon som alltid är som i förälskelsens ljus ofelbar.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, förälskelse, Jack Lukkerz, kärlek, kärleksideologin, modell, psykologi, sexualitet

Singelskapet – en fristad för parallella relationer?

July 15th, 2011 § 10 comments § permalink

I min lågstadieklass gick en kille som hade sju tjejer. Att vara ihop med honom var socialt lite mindre värt än att vara ihop med någon av de andra i klassen eftersom han hade ett antal parallella relationer. Jag tänker på det när jag läser en artikel i NIKK-magasinet och talar med flera av mina nära vänner. Mina vänner definieras som singlar, och i och med det singelskapet kan de dejta ett flertal personer samtidigt. Personerna som mina vänner dejtar träffas aldrig och det är väldigt viktigt att relationerna inte definieras som seriösa. Med jämna mellanrum blir det så att vissa av relationerna rör sig mot mer stabila former, och det som då brukar hända är att mina vänner avvecklar dem. Jag funderar på hur singelskapet definieras, är det ensamhet som är den grundläggande faktorn? Få av de vänner som jag vet definierar sig som singlar är ensamma. De har stora sociala nätverk och en ständig flod av aktiviteter och nya människor i sina liv. Ändå är det ensamheten, avsaknaden av någon annan som ska definiera dem, avsaknaden av det långvariga förhållandet och livspartnern som ska vara den gemensamma nämnaren.

Via Lotta Löfgren Mårtenssons blogg hittar jag en artikel om tvåsamhet i NIKK-magasinet. Forskarna menar att parnormen har gått om heteronormen i delar av Europa och norden. Om du inte inordnar dig i normen, eller strävar mot den så drabbas du av sociala sanktioner. Det kan handla om att inte bli inbjuden till sociala sammanhang eller att omvärlden tycker synd om dig. Singelskapet och kopplingen till social status är också starkt åldersförknippat, i takt med att du blir äldre så förväntas du finna mognaden som innebär att du inordnar dig i en monogam parrelation. I artikeln i NIKK kan jag läsa om hur en av intervjupersonerna som 20-åring av sina vänner fick respons för sitt spännande singelliv med resor, vänner och action, som 30-åring ändras synen på hennes livssval och istället tycker vännerna synd om henne.

Barn är också något som är starkt förknippat med frågan om tvåsamhet. Där har jag i min umgängeskrets märkt av en attitydförändring. Om någon för några år sedan uttryckte tvivel inför att få barn så ifrågasattes detta starkt, personen möttes av menande nickar att det kommer nog med åren, vänta bara på den biologiska klockan. Så gick åren, och det närmsta som vi kommit barnlängtan är att några av oss börjat träffa personer som redan har barn. En av mina vänner, som befinner sig i ett stabilt monogamt förhållande, säger att hon nog inte är så intresserad av det där med barn, de andra nickar och säger att nej, det kan vi verkligen förstå. Någon annan vill ha barn, men är inte säker på att tvåsamheten kommer att vara vägen dit och vi talar lättade om möjligheten med Storkkliniken i Danmark.

Tillsammans är vi mindre ensamma, men tillsammans kan innebära så mycket. Tvåsamhetsnormen är så stark idag att singelskapet delvis omformats till en fristad för parallella relationer. Illusionärt förhåller vi oss till ytterligheterna singel eller tillsammans och klickar pliktskyldigt i rutorna på Facebook, men i praktiken växer sig gråskalorna sig allt starkare. Det romantiska parförhållandet som norm och ideal är starkt och subventioneras av ekonomiska, kulturella, politiska och sociala faktorer, men i människornas vardag sker ständigt små minirevolutioner där de själva väljer att definiera förhållandet till medmänniskorna med ett erkännande av den komplexitet som det ofta innebär.

 

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, heteronorm, relationer, Sexologi, singel, tvåsamhetsnorm

Från Freud till Mad Men

January 20th, 2010 § 0 comments § permalink

Under min föreläsning i forskningsmetodik idag så började jag fundera på hur man skulle kunna applicera en historisk och sociokulturell analys på sexologin. Min föreläsare berättade om hur teorierna inom forskning är barn av sin tid. Med det menas inte nödvändigtvis att forskningen inte är giltig utanför sin tid, men att de ämnen som man studerar skiftar efter vad forskarna fäster vikt vid. Att fästa fokus på sexmissbruk och inte individens dolda drifter kanske mer har att göra med hur vi samhällsmässigt ser på sexualiteten än vad som är mest fruktsamt att forska på.

Freuds soffa för psykoanalys

Som exempel på detta kan man ta Freuds forskning kring drifter som kan ses färgad av en tid av samhällelig kontroll av sexualiteten, forskningen kring auktoriteter efter andra världskriget, kanske som ett försök att förstå vad som hände, samt i vår tids forskning kring internet,  digitala medier och sexualitet. Min föreläsare beskriver en förändring från att granska enstaka fall och kartlägga driften (som Freuds Anna) till att studera allt större sammanhang för att på så sätt kunna generalisera om sexualiteten. Nyss avslutades en sådan stor kartläggande undersökning gällande sexualitet (UngKAB).

I en tid där många menar att vi mer och mer betonar individen så är det intressant hur förklaringarna till individen förväntas finnas i samhället. I det stora sammanhanget så söker vi svaren på de små frågorna. Vi lyfter upp frågor som exempelvis hur vi ska leva tillsammans, är monogami möjligt? och undersöker möjliga vägar. Kanske har problematiken alltid funnits, men på ett Mad Men-aktigt sätt så löste människorna sina sexuella konflikter själva. Stämmer inte ens syn på sexualitet överens med partners så löser man det med någon annan. Vi söker nu sanningar tillsammans, hur ska vi göra, finner vi inte svaren så kommer ett ifrågasättande av samhällsnormer helt naturligt. Kanske söker vi i forskningen råd för vad som är normalt och hur vi ska leva tillsammans.

Ett sätt att hantera parrelationen – triaden?

Vad blir då frukten? Antagligen mer kunskap, år av forskning kring sexualitet kommer att komplettera varandra. Eftersom sexualiteten förefaller vara i ständig rörelse så blir vi antagligen aldrig klara och jag ser fram emot att vara en del av skapandet av kunskap.

Läs även andra bloggares åsikter om forskning, Mad Men, sexualitet, Sigmund Freud

Where Am I?

You are currently browsing entries tagged with forskning at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts