Om von Trier & knulla

May 23rd, 2011 § 2 comments § permalink

Vi sitter på en servering och ostronen har precis kommit in. En av Svenska Filminstitutets anställda stannar till för att prata med oss, vi hör honom säga skandal och han ser chockad ut. von Trier har under presskonferensen för filmen Melancholia uttryckt antisemitiska idéer och sympati för Hitler. Premiärfesten sägs vara inställd och det talas om bojkott av filmen. I efterhand tar von Trier tillbaka uttalanden och menar att han var på gott humör och skämtade.

Jag står på Skandinaviska Terrassen och blickar ut över ett publikhav, de svenska bidragen till en av festivalens tävlingar har precis presenterats och en av de unga regissörerna står bredvid mig. Vi talar om Ystad som filmmetropol och han berättar för mig att staden redan under tidigt 1900-tal var en plats för filmbranschen. Helt plötsligt vänder han sig mot mig och säger

–       Du, ska vi inte gå in där inne och knulla

Jag ser hur mitt ansiktsuttryck som under en millisekund gått från glatt konverserande till chock får honom att inse allvaret i situationen

–       Jag skämtade bara, fan förlåt Saga

Skämt som tangerar verkligheten blir mer verkningsfulla. Båda regissörerna försöker regissera tillvaron utifrån en idé, men i tillvaron finns också omvärlden och omvärldens människor är reaktiva. Kanske är målet just reaktionerna, men att regissera den fiktiva världen och regissera den verkliga är två skilda saker. Omvärlden kommer inte följa manus och den ibland subtila skillnaden mellan skämt och allvar är inte alltid självklar.

Den unge regissören blir min vän. I hans manus skulle kommentaren ge mig något att basera min krönika på berättar han för mig efter några dagar. Om omvärlden vill vara vän med von Trier efter uttalanden återstår att se.

Här kan ni se presskonferensen på SVT. Kirsten Dunst fick pris för sin roll i Melancholia, von Trier är dock fortsatt portad..

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Cannes, knulla, Lars von Trier, Melancholia, skämt

Att vara ung kvinna i Cannes – Las Palmas & erotisk konstfilm

May 23rd, 2011 § 0 comments § permalink

Planet glider in över de glittrande städerna på Rivieran, Cannes identifieras genom yachterna som ligger som eldflugor kring hamnen. Timmen är sen och Nice flygplats bjuder inte på många resenärer, det tyska flygbolagets plan är halvtomt och jag har en lätt panik i det att jag måste hitta någon att dela taxi till Cannes med. Jag vänder mig till en ung man

–       Ska du till Cannes?

Mannen svarar jakande och jag anar en svensk brytning. I taxin från flygplatsen berättar han att han heter Johannes Nyholm och är regissören bakom filmen där en bebis trashar en bar i Las Palmas, ett klipp som fått över åtta miljoner visningar på YouTube.

Då jag berättar att jag inte har någon ackreditering, d v s jag kommer inte in på det inhägnade festivalområdet och kan bara se vissa av filmerna, ger han mig ett insidertips om hur jag ska komma in på filmvisningarna.

–       Du ställer dig vid röda mattan uppklädd i din finaste klänning, när det kommer en ensam man så viftar du med handen och ropar ”company?”

Johannes Nyholm ger mig tipset med glimten i ögat och berättar att han lurat i en killkompis att det fungerade även för män, det gör det inte. I Cannes fungerar blont hår och en maxiklänning i färgen korall som inträdesbiljett till terrasserna och paparazzifotograferna smattrar efter. I mitt fall kommer ackrediteringen tack vare Johannes Nyholm och jag slipper genomlida ”company-experimentet” för att komma in på filmvisningarna.

Cannes är inte kvinnornas stad. I Le Monde kan jag läsa att kvinnor dock fått större plats i festivalen, i år är fyra stycken med i det officiella urvalet, jämfört med inga förra året. Regissören Vero Cratzborn visar mig en erotisk konstfilm på sin laptop på en av festerna längs strandpromenaden. I filmen kryper en snigel över huvudpersonens bröst och Vero Cratzborn pekar ivrigt på en erigerad hästpenis i bakgrunden.

–       It’s Freud!

Efter min första natt i Cannes vaknar jag med insikten att staden är ljus och lätt att röra sig i, men att det i rollen som innebär inträdesbiljett ingår en risk att männen på Grand Hotells terrass sträcker sig efter dig som brännmaneter. De skenbara fördelarna av att vara kvinna i Cannes omvandlas i natten raskt till motsatsen. Oavsett hur jag får min ackreditering så kvarstår faktumet att det är männens värld jag rör mig i och filmfolket fortsätter dagarna i Cannes med att festa med en intensitet snarlik den som bebisen i Las Palmas uppvisar.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Cannes, film, genus, Johannes Nyholm, Las Palmas, Saga om Sexologi

Semesterromansen

May 21st, 2011 § 0 comments § permalink

Vi kommer alltid ha Paris sjunger Veronica Maggio och sätter ord på semesterromansens flyktiga väsen. Under en vecka eller långweekend regisserar vi vår romantiska tillvaro och fjärmar den från vardagens Facebookberoende och yrkesmässiga leda. Vi regisserar boendet och väljer noggrant ut de plagg som ska fylla resväskan på hjul och fyller resten av utrymmet med små oöppnade flaskor från Apotekets reseavdelning. På resan får vi möjlighet att inför vår partner, eller våra potentiella partners, visa det mest välregisserade av våra jag. I enlighet med Goffmans teatermetafor så befinner vi oss under dagarna på en fjärran plats front stage 24/7 och vårt mål, till varje pris, är att stanna där. När hungern eller gnälligheten hotar vår tillvaro kämpar vi till varje pris för att behålla illusionen.

Med fotoapplikationer på Iphonesen fångar vi sedan dagarna i Paris, Berlin eller kanske Cannes, i ett fördelaktigt ljus och förmedlar sedan semesterromantiken à la Maggios superåttafilm till de som står ut med att se på.

Det fina och förödande med minnen, är just det som Maggio sjunger om, att vi alltid har dem. Minnena bygger upp våra världar oavsett om de kretsar kring barndomen i Bollnäs eller någon av de 270 soldagarna i Cannes. Semesterminnena är inget undantag, de ligger kvar och skaver mot verkligheten när vi landat på Kastrup. Att applicera det mindfulnessfyllda fånga dagen i vardagen är inget alternativ och vi stannar kvar ytterligare några dagar i bilderna av romantik, via Facebook så klart.

Läs även andra bloggares åsikter om Cannes, Facebook, hipstamatic, iphone, mindfulness, Paris, romantik, Veronica Maggio

Where Am I?

You are currently browsing entries tagged with Cannes at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts