Sex & distansering

November 15th, 2010 § 4 comments § permalink

Det är det första redovisningstillfället på masterprogrammet i sexologi. Grupperna består ofta av en mix av olika professioner, vi hittar psykologer, beteendevetare, socionomer, barnmorskor, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. De två månaderna av grupprocesser resulterar i intressanta arbeten om att fejka orgasm, den goda sexualiteten, skildringar av homosexuella kvinnors sexualitet, kärleksideologin, homosexualitet, barns sexualitet, prostitution samt heterosexualitet och sexdebut.

Rummet fylls av reflektioner och mer än en gång blossar diskussioner upp. Tvärvetenskapen märks ofta på min utbildning och det är en mängd olika sätt att se på världen som ryms i rummet. Sexologin innebär för mig personligen att jag ofta måste vrida mina ytterligare ett varv. Det är inte alls säkert att det som först förefaller rimligt är slutpunkten och ofta finns ingen slutpunkt alls i resonemangen.

Någonstans i slutet av dagen av spännande intryck så slår något lite dovt mig. Talet om sexualiteten och orden som används följer lite för ofta ett mönster. Jag upplever att när redovisningarna närmar sig ämnen som känns lite obekväma så ändras uttryckssättet. Istället för att prata om exempelvis heterosexuella så pratar grupperna om de heterosexuella. Samma sak händer på mitt masterprogram i psykologi, då vi talar om psykiatriska sjukdomstillstånd som schizofreni, vi talar om de schizofrena.

Jag tror att i det ordvalet skapas en distansering och där finns en markering, en markering som säger att jag skulle aldrig tillhöra gruppen. Ett vi och dem. Jag tror att det är farligt att tala på ett sätt som grupperar människors erfarenheter som avvikande. Det är inte av vikt att markera att just jag inte är heterosexuell eller har schizofreni. Jag tror att ett annat sätt att tala är ett måste för att exempelvis kliniskt få människor att dela med sig av sina erfarenheter. Jag tror att det blir problematiskt att distansera oss från fenomen, exempelvis heterosexualitet, som vi vill att våra klienter ska känna att de kan dela med sig av till oss.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

Piiiinigt!

October 14th, 2010 § 0 comments § permalink

En vän tipsade om att på www.halsa2020.se/pinigt/ går det att se animerade filmer gjorda efter unga människors inskickade historier om pinsamheter och sex. Smart och humoristiskt om sex. Jag rekommenderar varmt Han såg inte ut att ha något iallafall!

hemsidan kan du se alla filmerna och även skicka in dina egna historier.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

Sexuell mognad

October 13th, 2010 § 0 comments § permalink

Efter visning av Klara Levins film Älska med mig följde bland annat en diskussion kring vad som är avancerat i fråga om sex och vilken åldersgrupp som filmen skulle lämpa sig för. Var den kanske främst lämplig för högstadie eller gymnasium? Det fick mig att tänka på ordet mogen i förhållande till sexualitet. I den nya upplagan av boken Sexologi (2010) reflekterar författarna kring sexuell mognad i förhållande till sexdebuten (den postpubertala).

När är individen mogen för sex?

I Sexologi konstateras att tillåta sig upplevelser av sexualitet och finna positiv tillfredsställelse i dem är ett tecken på mognad. Jag tycker det är intressant att fundera lite över begreppet mognad i förhållande till sex. Vi kan prata om kognitiv mognad, om fysiologisk mognad, men även en social mognad.

Jag funderar på hur samhället reglerar individens mognad. Förr var ritualer i förhållande till mognad betydligt vanligare. Konfirmation fyllde en sådan funktion. I min favoritfilm Mitt liv som hund så smyger huvudpersonen Ingemar på sin vuxna väninna Berit då hon målas naken av konstnären. När han rasar genom glastaket så Berit får plåstra om honom så säger hon på klingande småländska

– Om du fortsätter så här Ingemar så kommer du aldrig bli konfirmerad

Ingemar svarar tveklöst

– Det var det värt i så fall!

Så kallade Purity balls får stå för en modern form av ritualer. Tjejer går på tillställningarna med sina pappor och lovar kyskhet i utbyte mot en ring. Kyskheten består i avhållsamhet från vaginal penetration. Ofta är oralsex och analsex förekommande som substitut. Vad som är avancerat är ofta bundet till kontext, förr i Sverige sågs exempelvis oralsex som avancerad sex.

Pratar man om den sexuellt mogna kvinnan så får man vänta åtskilliga år.

Mognad ställs i förhållande till ålder och jag tänker även kunskap. Så har kunskap någon åldersgräns? Ibland sprids en idé om att barn bör undanhållas från avancerade fakta.

Jag tänker som exempel hur man tidigare tänkte att barn till psykiskt sjuka skulle skonas från vetskapen att föräldern var sjuk. Många av barnen som skonades från den kunskapen möter man idag i psykiatrin, som patienter. Barn vet skitmycket. Vad barn gör är att om de inte får svar på sina frågor är att de skapar egna svar. När det gäller psykisk ohälsa hos en förälder och varför den har uppkommit så blir barnets svar till sig själv ofta skuldtyngt. Jag har varit olydig, bråkat med mina syskon, skrikit i affären, det är därför min mamma/pappa är sjuk. Jag tror att liknande uppfattningar skapas kring sexualitet om barnet inte får svar på sina frågor. Tystas ämnet ner och tyngs med skuld så uppfattar barnet det och skapar sin egen förklaringsmodell. Så länge som kunskap om sexualitet sprids på barnets villkor så ser jag inga hinder för det.

En av mina vänner berättade för mig om hur när hon som 14-åring hade sex utan att veta att orgasm fanns, hon var 17 år när hon fick reda på det. Hon tycker att det är ett stort problem. Frågan är då om lösningen på det problemet är att säga åt 14-åringar att avstå från sex, eller att berätta att orgasm finns? Kunskap är makt över sin egen sexualitet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , .

Älska med mig

October 10th, 2010 § 0 comments § permalink

Under våren och sommaren har jag och filmaren Klara Levin arbetat med ett projekt tillsammans med utgångspunkt i Klaras film Älska med mig. Klara och jag föreläser om och inspirerar till hur man kan prata om relationer, känslor och sex utifrån film i sex- och samlevnadsundervisningen. I morgon har projektet premiär i form av ett Pedagogiskt Café på Pedagogiska centralen för anställda inom skola i Malmö Stad. Projektet är riktat till anställda inom pedagogisk verksamhet för att de sedan ska kunna föra vidare film, reflektion och diskussion till sina elever.

Caféet bjuder bland annat på möjlighet att diskutera filmen direkt med Klara, tips på övningar som kan användas i samband med visning av filmen samt funderingar kring sexualitet, hur man pratar professionellt om sex och vad kärleksideologin innebär.

Med utgångspunkt i den sex- och samlevnadsundervisning som Klara och jag erbjöds, helt inriktad på de biologiska aspekterna av sexualitet, så ville vi bjuda på något annat. Vi kommer inte prata biologi, vi kommer prata njutning, känslor och idéer kring sexualitet.

Arbetar du inom pedagogisk verksamhet och är intresserad av att ta vårt projekt Älska med mig – film och föreläsning/samtal till din arbetsplats så är du varmt välkommen att höra av dig till oss

klaralevin@yahoo.se eller saga@sagasexologi.se

Bilderna är från Älska med mig av Klara Levin.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , .

Sexdagarna

October 7th, 2010 § 0 comments § permalink

Den 19 – 20 oktober anordnar RFSU och Malmö Högskola Sexdagarna i Malmö. Under två dagar bjuds det på föreläsningar om bland annat sex- och samlevnadsundervisning, att sälja och köpa sex samt om att prata sex på jobbet. Åsa Larsen på RFSU beskriver dagarna som ett sätt att lyfta fram en positiv sexualsyn och främja sexuell hälsa. Helt i enlighet med den syn på sexualitet som jag brinner för! Mer information om Sexdagarna hittar du på hemsidan, www.sexdagarna.se

Jag ser fram emot spännande föreläsningar och nya idéer!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

Hur blir man sexolog?

October 3rd, 2010 § 0 comments § permalink

I den här bloggens begynnelse skrev jag ett inlägg om hur man kan arbeta med sexologi. Nu känner jag att det är dags för ännu ett inlägg med frågeställningen

Hur blir man sexolog?

Jag tänkte att vi kan börja med att kika på auktorisationskriterierna från Svensk förening för sexologi. Det finns två former av auktorisering. Du kan bli antingen sexualrådgivare eller specialist i klinisk sexologi. I Sverige idag finns det endast 33 auktoriserade specialister i klinisk sexologi och 18 auktoriserade sexualrådgivare (enligt Svensk förening för sexologis hemsida).

Om vi kikar lite närmre på vad som krävs för att få dessa auktorisationer är det kanske inte så konstigt att det inte finns så många (jämfört med t ex leg. psykologer). För att blir auktoriserad sexualrådgivare och specialist i klinisk sexologi krävs att du uppfyller en mängd krav. Vilka kan ni läsa här.

Så hur kan man då börja? För båda auktorisationerna krävs en grundutbildning. Det kan vara socionom, lärare, sjuksköterska, psykolog, läkare, barnmorska, du kan även som jag ha en kandidatexamen i exempelvis psykologi och genom att bygga på den bli behörig till kurser/utbildning i sexologi. Att sexologi är ett tvärvetenskapligt ämne gör att du kan komma från en mängd olika discipliner. Efter din grundutbildning så specialiserar du dig genom att läsa sexologi. Det finns kurser/utbildning i sexologi hos Linnéuniversitetet i Kalmar, vid Göteborgs Universitet, på Karolinska institutet samt på Malmö Högskola. Klicka på respektive namn för en länk till utbildningen. Det enda utbildningsprogrammet i sexologi är det på Malmö Högskola, som är ett masterprogram, unikt i Norden. Det finns även mindre kurser i sexologi, RFSU har en och det finns en på 15 hp vid Malmö Högskola.

Kontrollera noga vilka antagningsregler som gäller för respektive kurs/utbildning. Kanske krävs det att din utbildning ska ha innehållit praktik eller att du har tidigare arbetslivserfarenhet för att du ska få läsa kursen eller utbildningen i sexologi. Du kan kontakta antagningen för respektive högskola/universitet för att ta reda på om just du är behörig.

Jag vill även tillägga att det finns möjligheter att arbeta med sexologiska frågeställningar även om du inte är auktoriserad sexolog. Om du läser exempelvis en av de mindre kurserna kan du få en massa sexologisk kunskap att använda dig av i ditt arbete som lärare, socionom eller sjukvårdspersonal. Det finns även personer som arbetar inom media med frågor gällande sexualitet, utan någon sexologisk utbildning, men med ett brinnande intresse för ämnet. Vad jag vill invända då är att det kan ligga en styrka i att ha en utbildning och en djupare kunskap i sexologi. En professionalisering av yrket kan vara enormt viktig av etiska skäl. Alla frågor om sex är bra frågor som bör få svar, men det är inte säkert att alla svar som ges är bra svar. Jag tror att det är viktigt att vägen för att bli sexolog blir lika klar och tydlig som vägen att bli t ex läkare. Då slipper vi diffusa yrkeskategorier och råd som kanske gör mer skada än nytta. En som just nu arbetar med ett projekt kring sexologer och professionalisering är Lotta Löfgren Mårtenson, ett inlägg på hennes blogg kring just det hittar ni här. Lotta Löfgren Mårtenson är även en av skaparna av masterprogrammet i sexologi vid Malmö Högskola.

Slutligen vill jag säga att det kan kännas lite svårt. När det inte finns något sexologprogram och inte heller någon lätt förklaring till vad vi ska jobba med. Då brukar jag tänka att det också är en styrka. Jag har en helt unik chans att forma min utbildning med de specialområden som jag brinner mest för och tycker är mest intressanta. Jag tror att sexolog är ett framtidsyrke som kommer att berikas av att de människor som tagit sig till en auktorisation har kämpat för att komma dit. Jag hoppas att jag om några år blir tvungen att skriva om det här inlägget igen, då med en sexologutbildning som tillägg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

Where Am I?

You are currently browsing the Utbildning category at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts