Sexualiteten behöver ingen disciplinering

September 11th, 2014 § 3 comments § permalink

Skärmavbild 2014-09-11 kl. 10.49.57I skrivande stund har det här inlägget på Facebook fått 26 533 gilla-markeringar. Jag skriver till en sexologikollega för att fråga om det är jag som blivit verklighetsfrånvänd eller om det här verkligen är så obehagligt som jag tycker att det är. Hen tycker också att det är obehagligt. Inte på grund av att de 16-åriga killarna sitter i det offentliga rummet och kollar på porr, inte på grund av att författaren eventuellt begår ett lagbrott då denne tar mobilen, utan av helt andra anledningar.

Vad jag tycker är mest problematiskt i den här uppdateringen är att det inte finns någon vidare eftertanke eller analys av situationen. Porr konstateras som äckligt och den enda tolkningen av tjejens roll är att hon ser vädjande på den äldre kvinnan som ska rädda henne från tonårspojkarnas sexualitet som är äcklig och kränkande – kvinnan hämnas.

Porr är inget enkelt ämne att ta sig an, mycket porr går att ifrågasätta utifrån vilka värderingar som vi vill ha och vilken människosyn som vi vill förmedla. Samtidigt är porr en källa till njutning och stimulans för människor sedan lång tid tillbaka. Porr kan vara ett sätt att drömma sig bort, att stimulera sin fantasi. Det finns så mycket olika sorters porr, feministisk porr, queer porr och mainstreamporr.

Det är minderåriga personer som det handlar om. Minderåriga personer som en vuxen person tar sig rätt att beteendemässigt klassa som äckliga och vidriga. Tonåren innebär ofta ett undersökande av sexualitet. Vi letar oss nyfiket fram, testar gränser och försöker att placera in oss själva både i förhållande till vår egen sexualitet och den sexualitet som vi möter i samhället.

Sexualiteten behöver inte disciplineras, den kanske behöver vägledning och problematisering, men den behöver verkligen inte veta att den är vidrig och äcklig. Jag tror inte att det här är en enskild händelse, jag har hört för många historier om hur vuxna förhåller sig till barns och ungas sexualitet på ett respektlöst och fördömande sätt. Eventuellt handlar det om en panik i förhållande till sex – vuxna vet inte hur de ska bemöta sexualiteten och gör det därför på ett sätt som effektivt tystar.

För det är det som jag tänker händer i det här fallet. Det blir tystnad, ingen diskussion om gränser eller ramar för sexualiteten, ett skambeläggande av något som kanske upplevdes som njutningsfullt och spännande samtidigt som det kanske var problematiskt och framför allt, ett övertramp över någons integritet.

“Mamman är ringd. Bilder och länkar skickade till henne via sonens telefon och hon har dessutom hämtat upp telefonen.”

Jag hoppas innerligt att det här är en förälder som pratar med sitt barn, och om barnet inte känner sig riktigt bekvämt med att diskutera sin sexualitet med sin förälder så hoppas jag att det finns andra exempelvis personal på ungdomsmottagningen som på ett bra sätt kan prata om det som hände om barnet känner behov av det. På de flesta områden har vi gått ifrån en syn att barnuppfostran ska bestå av straff och skuld – tydligen är sexualiteten ett undantag. Det kan det inte vara, hur vi behandlar barn och ungas sexualitet kommer färga det samhälle som vi får. Väljer vi skam, skuld och fördömande så kommer vårt samhälle att växa fram utifrån det och där finns den egentliga faran. Inte i att porrsurfa på tåget.

Aftonbladet fångar upp uppdateringen utan någon som helst reflektion.

Where am I?

You are currently viewing the archives for September, 2014 at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts