De senaste veckorna och särskilt de senaste feberdimmiga dagarna har jag tillbringat med fenomenet Hämndporr. Den första känslan när jag började att undersöka internet som arena för sexuella kränkningar var direkt obehag. Det blir snabbt för personligt, arbetet kom också i anslutning till att jag fick uppleva min första kanske ministorm av twitterhat och förhålla mig till ett tal om bland annat min inkompetens. Som ung, kvinna och exponerad i media vet jag att jag har en utsatt position och det krävdes otaliga diskussioner med min omgivning för att kunna lyfta blicken och undersöka fenomenet utifrån den teoretiska referensram, diskurs och claims-making, som jag behövde använda i mitt paper. Jag låter bli att förklara teorin närmre och ger er istället en bild av mitt intryck av fenomenet hämndporr uppdelat i tre olika delar:
1. Bakgrund och lagstiftning i Sverige
2. Förlegad sexualmoral möter feminism
3. Sexualitet, makt och frihet
Hämndporr blev 2013 utsett till ett nyord av Svenska språkrådet och definieras som bilder eller filmer av en person i en sexuell situation som laddas upp på internet utan samtycke från personen på bilden/filmen av en före detta partner. Uppladdningen och spridningen blir ett kränkande av integriteten som fungerar som en hämnd. Det är också i slutet av 2013 som den mediala debatten kring fenomenet startar och hämndporr lyfts som ett socialt problem. Diskussionen kan kopplas till flera tidigare mediala stormar, som Instagramupproret och debatten kring näthat i samband med Uppdrag gransknings program på temat.
Lagstiftning i Sverige
Det finns en problematik mellan definieringen av hämndporr och den svenska lagstiftningen då att enbart ladda upp en bild föreställandes någon naken eller lättklädd på internet, under förutsättning att personen antingen tagit bilden själv eller samtyckt till att den tagits, i nuläget i de flesta fall inte är en kriminell handling. Det ses inte som kränkande att enbart vara naken eller lättklädd, möjligen kan uppladdningen av bilden/filmen klassas som ett brott mot personuppgiftslagen berättar professor i civilrätt Mårten Schultz i P3 Nyheter.
Det som spelar in är den kontext som bilden laddas upp i, om det exempelvis finns en text i anslutning till bilden där det beskrivs hur personen på bilden är sexuellt. Ett exempel på ett sådant mål är det tidigare nämnda Instagrammålet, där handlade det om bilder som kanske egentligen inte alla klassades som kränkande, men där texterna i samband med bilderna satte dem i en sådan kontext. Ett annat mål som är intressant i förhållande till rubriceringen förtal, i detta fall grovt förtal är ett mål där en person blivit smygfilmad (domen föll innan lagen om Kränkande fotografering kom). Det uttalande som hovrätten gjorde i det fallet har fått mycket uppmärksamhet, skadeståndet sänktes med bland annat motiveringen
”Det går dock inte att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avsende sina sexuella vanor.“
Att utan någons samtycke ladda upp en bild/film med sexuellt innehåll på internet i en sådan kontext som uppfattas som kränkande kan idag klassificeras som förtal, vilket regleras i brottsbalken 5 kap 6 §. I de fall där personen som förekommer på bilden eller filmen med sexuellt innehåll har blivit fotograferad eller filmad utan att ge sitt samtycke till fotograferingen eller filmningen kan handlingen vara kriminell enligt lagstiftning om Kränkande fotografering brottsbalken 4 kap 6a § som trädde i kraft 1 juli 2013.
Efter en sökning i Karnov (databas för rättsfall) kan jag konstatera att de flesta av de fall som vi möter i rätten är antingen är fall där personen på bilderna varit under 18 år eller då det handlat om Kränkande fotografering. När personen på bilderna är under 18 år så regleras istället brottet under rubriceringen Utnyttjande av barn för sexuell posering 6 kapitlet 8 § i brottsbalken.
Kritiker till nuvarande lagstiftning menar att förtalslagstiftningen inte går att applicera på hämndporr och att det finns en stor okunskap om hur internet fungerar som arena för kriminella handlingar. En idé som presenteras är att tillsätta specifika lagar för brott på internet, alternativt att anpassa redan existerande lagar så att de även kan appliceras på brott begångna på internet. De konkreta åtgärder som tagits är att regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i uppgift att utreda problematiken och efter den utredningen komma med förslag på åtgärder och förbättringar. I samband med detta skrevs även en proposition med förslag för att bland annat öka den personliga integriteten. Ett av dessa förslag är att ärekränkning vid förtal och förolämpning ska ligga under allmänt åtal. Här kan ni läsa Beatrice Ask uttalande om detta på Dagens Juridik.
Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen kring lagstiftning om kränkande fotografering, förtal och utnyttjande av barn för sexuell posering är intressant att följa i framtiden. Flera av lagarna påverkar också information- och yttrandefrihet, vilket är något som jag kommer att återkomma till.
I nästa del kommer jag att kartlägga de två större diskurser som jag identifierat i frågan, den första diskursen med en sexualmoral baserad på (enligt mig) förlegade moraliska och juridiska normer och värderingar och en stridande feministisk diskurs kring kvinnans sexualitet, sexualpolitik och aktivism.
Leave a Reply