Nattliga och dagliga drömmar

June 30th, 2011 § 2 comments § permalink

Jag befinner mig i Östergarns bygdegård på Gotland för att se min morfar Anders Alm spela i föreställningen Kärlek… så in i Norden. Temat är kärlek, men i pausen slår det mig att temat även är något annat. Kärleken som skildras i texterna är nära knuten till drömmar och tankar. För ofta är kanske en kärlekshistoria till större del uppbyggd av de förhoppningar och drömmar som vi har på och om den.

Jag tänker på känslan då du sitter mittemot någon som berättar om en av nattens drömmar. En situation som ofta är obegriplig och långtråkig för den som inte befann sig i drömvärlden. Så tänker jag på något som jag läste i en tjejtidning som tonåring.

Du ska aldrig fråga vad han tänker på

Relationer består till stora delar av tankar om det som varit, drömmar om det som varit eller det som kunde bli, det som aldrig varit. Då vi ibland nästan med tvångsmässighet berättar för varandra över frukostbordet om de oförklarliga händelser som utspelat sig i våra tankar under natten borde vi kanske istället ge tid åt att synkronisera de dagliga drömmarna, berätta om dem, dela dem. Istället behåller vi ofta våra drömmar i vår tankevärld utan att dela dem. Vi sitter där och låter osäkerheten krypa längre och längre in i dem. Ibland är vi så rädda för våra drömmar att vi väljer att skapa nya drömmar att tro på. Tankarna och drömmarna blir som helig mark som vi inte bör närma oss, men hur ska vi då veta?

En man jag känner brukar då vi talar om drömmar säga att människan inte låter bli att förverkliga sina drömmar eftersom hon är rädd för att misslyckas, utan eftersom hon är rädd för att lyckas. Kanske är det samma sak med många av våra relationer. Vi håller dem på säkert avstånd från drömmen, eftersom potentialen i dem är skrämmande. Istället blir det som i visan i föreställningen, Olle Adophlsons Vad tänker hon på?

Vad tänker hon på, vem tänker hon på
Just nu, när hon sitter där och låtsas
Att vi sitter här tillsammans efter middan
Vid en TV-kanna och gör slut på en kväll
Ja, inte är det på mig, det vet jag
I alla fall inte på mig
För det har hon inte gjort sen vem minns när

Vart tänker hon gå, till vem vill hon gå
Just nu, när hon sitter där och låtsas
Att vi sitter här och snart tänker lägga oss
Och snacka lite grann och ha det bra
Ja, inte är det till mig, det vet jag
I alla fall inte till mig
För det har hon inte gjort sen vem minns när

Gör nånting, säg nånting, det är snart försent
Hon har redan hittat någon annan
TV-kväll för TV-kväll klipps trådarna av
Snart finns bara tystnaden och kvällarna kvar

Vart tänker hon gå, till vem vill hon gå
Just nu, när hon sitter där och låtsas
Att vi sitter här och snart tänker lägga oss
Och snacka lite grann och ha det bra
Ja, inte är det till mig, det vet jag
I alla fall inte till mig
För det har hon inte gjort sen vem minns när

Vad tänker hon på, vem tänker hon på
Just nu, när hon sitter där och låtsas
Att vi sitter här tillsammans efter middan
Vid en TV-kanna och gör slut på en kväll
Ja, inte är det på mig, det vet jag
I alla fall inte på mig
För det har hon inte gjort sen vem minns när

Läs även andra bloggares åsikter om drömmar, kommunikation, kärlek, tankar, visor

Jag onanerar till tecknade tjejer, oftast manga. Är det normalt?

June 18th, 2011 § 0 comments § permalink

I dagarna har svaret på en av frågornaLigga med P3 uppmärksammats. Personligen tycker jag att det är lite trist att uppmärksamheten blir i en negativ ton då Ligga med P3-redaktionen under den senaste tiden gjort ett enormt inspirerande och utmanande arbete kring sex och sexualitet.

Här är frågan och svaret:

“Jag onanerar till tecknade tjejer, oftast manga. Är det normalt?
/Larsen

Hej Larsen!

Tecknade bilder av barn i sexuella sammanhang är förbjudna. Lolikon eller lolicon kan dessa manga-bilder kallas, en förkortning av ”lolita complex”. Detta är en genre inom manga som skildrar unga tjejer, som inte är könsmogna i pornografiska situationer. Den manliga motsvarigheten kallas shotakon.

Bilder (och här räknas filmer, animeringar, foton och teckningar) som föreställer vad man kan anta vara barn i sexuella sammanhang anses vara barnpornografi i Sverige. Att inneha, sprida eller titta på dessa bilder är förbjudet

När det gäller den japanska mangaformen lolicon/shatakon finns några domstolsbeslut i Sverige där de betraktade den typen av manga som barnpornografi. En statlig utredning gjordes 2007 där de menar “att det över huvud taget framställs pornografiska bilder av barn är kränkande även för andra barn än det avbildade barnet”.

Alla människor tänder och går igång på olika saker. Det handlar inte om att vara onormal eller normal. Just begreppet normal är väldigt dumt, för det får konsekvensen att vissa personer ses som dåliga (onormala) och andra som bra (normala). Ofta resulteras detta i att de som får stämpeln som onormal stöts och väljs bort i olika sammanhang.

Om du har frågor eller känslor kring detta ämne som du skulle vilja prata mer om rekommenderar jag dig att kontakta psykolog.

Varma hälsningar, Robert.”

Vad som händer efter att frågan och svaret sänts är att Alexander Bard plockar upp det och skriver på sin blogg. Bard gör en tolkning av Robert Jacobssons svar där han menar att Jacobsson säger att ”all japansk manga är barnporr och kriminell” och att ”alla som läser manga ska söka hjälp”.

Utifrån vetskapen att det är enormt lätt att vara efterklok är min tanke är följande, jag tänker att det ligger en problematik det i att svaret på frågan inte är direkt riktat till frågan. Jacobsson hade kunnat lyfta att många människor onanerar till tecknade bilder. Istället, vilket också är en väg, så upplyser Jacobsson om de fall när det blir komplicerat om någon onanerar till tecknade bilder. Det är också en väg att gå, han säger ingenstans att all manga är kriminell och inte heller att alla som onanerar till manga behöver söka hjälp, han upplyser om vilken typ av manga som kan skapa juridiska problem för den person som onanerar till den.

Jag förstår att det kan ligga en frustration i att manga då det nämns sammankopplas med barnpornografi. Jag tycker även som tidigare nämnt att det ligger en problematik i att svaret inte är direkt kopplat till frågan, men jag kan också se kopplingen utifrån den debatt som förts i Sverige under det senaste året och att det är först i de fall då mangan klassas som barnpornografi som det innebär en risk för någon form av problem för den som onanerar till den.

Att ge sig på Jacobsson som person anser jag är problematiskt. Jacobsson arbetar på en redaktion där arbetet sker i samspel med hans kollegor. I det att Ligga med P3 senare publicerar ett förtydligande kring frågan på sin hemsida ligger en vilja att göra svaret tydligare. Det tycker jag bör uppmärksammas, den omfattningen av arbete kring sexualitet som redaktionen Ligga med P3 producerat under de senaste månaderna är imponerande och det skulle vara märkligt om det aldrig kom något som behövde förtydligas. Hade det varit så att redaktionen konsekvent brast i sitt arbete och förmedlade en stigmatiserande och dömande syn på sexualitet så hade jag kanske haft problem med Jacobssons svar. Nu har jag, efter att ha följt mer av deras arbete än just denna frågan och svaret, inte den uppfattningen och anser därför att häxjakten på Robert Jacobsson som person är obehaglig och oproduktiv. För istället en öppen diskussion på ett högre plan kring normalitet och sexualitet och varför vi fortfarande känner behovet att veta

om vi är normala.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Alexander Bard, Ligga med P3, manga, normalitet, onani, Robert Jacobsson, sex

Bara en strippa

June 16th, 2011 § 0 comments § permalink

Jag läser Sydsvenskans insändarsida Ordet och en av insändarna illustreras av en kvinna som dansar runt en stång i små rosa trosor. Hennes bröst är nakna och i handen håller hon ett tomtebloss. Insändaren handlar om hur regiondirektörer på Region Skåne använt skattemedel till att gå på strippklubbar i Barcelona.

Bildsättning i förhållande till sexualitet är intressant. Det är en balansgång och ofta krävs ett metaresonemang för att den inte ska kännas stereotyp eller underbygga de maktstrukturer som redan finns i samhället. I det här fallet har jag vissa invändningar. Jag tänker så här, jag undrar hur mycket kvinnan på bilden fått betalt och om det går att ställa i förhållande till det antal läsare som idag kommer att öppna tidningen och läsa Ordet. Om Sydsvenskan hade publicerat en mer konstnärlig bild på en naken person, kanske till och med en känd naken person, så gissar jag att beloppen hade varit i en annan klass. Nakenhet och ekonomi är starkt knutet till social och kulturell tillhörighet.

På vissa sätt innebär publiceringen av bilden på den nakna kvinnan i förhållande till insändaren att hon än en gång exploateras. Hon får stå som symbolik för de kvinnor som regiondirektörerna mött på strippklubbarna och jag är tveksam till om hon blivit tillfrågad om detta. Jag vet inte heller om jag personligen anser att det är motiverat att illustrera en insändare om just exploatering av kvinnor och maktkorruption med en enskild halvnaken person.

Ibland reproduceras kvinnan som strippars utsatthet i diskussionen kring just hennes utsatthet, ofta oavsiktligt, men ändock. Regioncheferna illustrerar inte insändaren, det gör en naken kvinna utan namn, men hon är ju bara en strippa.

Läs även andra bloggares åsikter om exploatering, makt, Region Skåne, strippor, Sydsvenskan

Vill du knulla? de Luxe.

June 15th, 2011 § 1 comment § permalink

När Oskar Linnros sjunger Mitt namn är mycket och jag vill ha mer så vill jag verkligen ha mer. Nationella hivrådet hade fått mig på fall redan med Knullträdet och med nya kampanjen Knull de Luxe så visar de än en gång att de kan nå fram.

Glidmedel känns som något som är standard i många längre sexuella relationer, men när jag talat med singelvänner så har jag fått intrycket av att det fortfarande är lite tabu att plocka fram glidmedel med one night standet. Som att det blir för mycket förberedelser, som att man räknade med sex och det i sin tur ses som något osmickrande. Knull de Luxe kombinerar på ett snyggt sätt kondom och glidmedel och gör det lite lättare att inkludera glidmedel.

Gång på gång hör jag vänner berätta om kondomvägrande och ibland är det som att signalsubstanserna i samband med sex liksom skapar yrsel som sätter sig som en kondomtankeblockad och när vi nyktrar till i efterspelet så blir det bara ett stort FAN. Om Knull de Luxe lyckas skapa en lite positiv attityd till glidmedel och kondomer, med Linnros, snygga människor, het sex och städdamerna så är de varmt välkomna. För just en attitydförändring betonar Nationella hivrådet, att föreslå kondom ska ses som attraktivt och ansvarstagande.

Sex kan innebära möjligheter att välja och att du kan bestämma vad ditt val ska vara. Vem du ska knulla eller inte knulla, hur du ska knulla och när. Att få klamydia eller hiv innebär i vissa aspekter (inte alla) en begränsning av den sexuella valmöjligheten och det är skittråkigt.

Därför välkomnar jag knull, de Luxe.

Läs även andra bloggares åsikter om glidmedel, hiv, klamydia, Knull de Luxe, knulla, Knullträdet, kondom, Nationella hivrådet, Oskar Linnros, sex, SMI

Till sängs med iPhone

June 13th, 2011 § 2 comments § permalink

En solig försommarsöndag i Lund. Två iPhones hopklistrade mellan lakanen. Jag vet inte själv när det började, men det började med stor sannolikhet med min iPhone. Den första Sony Ericsson-mobilen i guld och beige fick snällt ligga och sova bredvid sängen, gärna några meter bort. Min iPhone däremot, sover som ett bortskämt husdjur helst så nära huvudkudden som möjligt. Med jämna mellanrum under natten uppdaterar den mejlen så att jag ska känna mig ajour när morgonen kommer.

I DN läser jag att 35 procent av alla Android- och iPhoneanvändare kollar nätet och då helst Facebook redan innan huvudet lämnar kudden. Som blivande sexolog frågar jag mig hur detta inverkar på sexualiteten och nära relationer. I bloggen har jag tidigare testat appar som ska piffa upp sexlivet, där iPhone integreras med sexualiteten .IPhone och surfande i sängen kan dock lika gärna kan ha en negativ inverkan. Kanske mest på grund av fokus och brist på koncentration.

Hur vi sjunker in ner i skärmen i bloggstatistik eller Facebookuppdateringar. Hur fokus flyttas från omvärlden och människorna runt oss ner i internetvärlden. Samtidigt ger just nätet och de sociala medierna enorma möjligheter till flört, sexuella spänningar och kommunikation. Jag funderar lite till och tänker så här; när det gäller den där klibbiga, nära, fysiska sexualiteten som iPhones ska hållas utanför. Sexapparna lever inte upp till vad de lovar och närvaro är en högt skattad sexig egenskap. Men innan sexet, mellan sexet och efter sexet är iPhone välkommen in!

Läs även andra bloggares åsikter om iphone, sex, sexualitet

Men när du strippar och klär av dig är det samma grej

June 9th, 2011 § 0 comments § permalink

Joan Baez och Bob Dylan

Med låten Resten av ditt liv på skivan Sagolandet hoppar Timbuktu, Jason Diakité, på tåget med Oskar Linnros och ger sig in i en trekant à la Linnros-Maggio-Diakité. Är det så att svenska artister har hittat en ny källa att ösa ur? Det handlar inte om den olyckliga kärleken, eller den stora, eller den första, den handlar om den före detta och det är svart och bitvis hatiskt.

“Hamnar du i helvetet skicka mig ett vykort
Min kamera försvann, du skyllde på min före detta vän
Som du dessutom knulla i min säng
Vill hellre genomleva nittionio jävla vintrar
Att rulla naken över krossat glas, äta fimpar
Än att nånsin igen känna dina vibbar”

Där Maggio och Linnros båda bygger på en illusion om sig själva som ett vi så bygger Timbuktu på att sätta ord på det där fula, det där som inte är rätt, det långsinta, det ledsna och uppgivna i att ha blivit sviken av den som vi släppte närmast. När Timbuktu sjunger

“Jag hoppas att olika olyckor händer
Du vet vad jag känner
Jag vet att du hör”

så tror jag honom och därför blir jag extra glad av att läsa flickvän som civiltillstånd i en av intervjuerna med honom. Och kanske svarade Säkert honom med låten Är du fortfarande arg redan förra året, för arg är han. Timbuktu,

“Och är du fortfarande arg?
Är du fortfarande trött?
Önskar du fortfarande att vi aldrig hade mötts?”

För någon månad sen skrev jag om separationer, då skrev jag

“Kanske är det så att ingen annan händelse i våra liv blottlägger våra svagheter så som en separation. Våra mindre smickrande sidor ställs plötsligt i starkt strålkastarljus. Vi stalkar våra partners, är snikna, snåla och oärliga, egenskaper som tidigare setts under en slöja av en välinarbetad tvåsamhet står vi helt plötsligt ensamma med.”

Allt detta finns där i texterna av Maggio-Linnros-Diakité-Norlin, men också dubbelheten i att exen varit så nära varit så varma. Kanske är det i den värmen som hatet så småningom växer fram och gemensamt för de två är passionen.

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Annika Norlin, ex, Jason Diakité, Oskar Linnros, relationer, Resten av ditt liv, Sagolandet, Timbuktu, Veronica Maggio

Lust & last – art is seduction

June 1st, 2011 § 0 comments § permalink

Lars Nilsson, He was an ass man, I guess

Redan tidigare har jag varit inne på diskussionen kring vad som är erotik, erotisk konst och vad som  är pornografi. Frågan är intressant och inte helt enkel att besvara eftersom det finns en mängd aspekter som styr. Vad innebär verket för betraktaren? Vad innebär det för konstnären? Vad gör betraktaren då denne iakttar? I vilken kontext visas verket? Dagen efter årsmötet för Svensk förening för sexologi går jag, likt flera av de andra deltagarna på mötet, på Nationalmuseum och ser utställningen Lust & last.

I anslutning till Jesper Justs verk  A fine romance där en ung man dansar pole dance för sin partner, vars njutning stiger i takt med att filmen fortskrider, så presenteras Susan Sontags citat “Art is seduction”. Fortsättningen på citatet “not rape” är bortklippt och citatet används i en fundering kring just vad som är pornografi och vad som är konst. I diskussionen fokuseras på en delaktighet och ett medgivande från betraktaren, att syftet med konsten är att spela på den estetiska föreställningsförmågan och inte som pornografin, att väcka lust. Att citatet förekommer i samband med Justs installation är intressant eftersom rummet bjuder på en känsla av att kliva in i någon annans intimitet och den erotiska spänningen stegras under den tid som verket varar. Vi står trångt och de flesta stannar enbart några minuter i rummet.

Justine i Melancholia

Det ligger dock en problematik i de verk som utställningen Lust & last bjuder på, en problematik som dras till sin spets i Malin Hedlin Hayden och Jessica Sjöholm Skrubbes kommentar till utställningen, Patriarkalt och misslyckat. Blicken som granskar verken granskar främst avklädda kvinnokroppar och den blicken blir inte sällan exploaterande.

Detta lyfts dock i ett verk av Lars Nilsson, Vid mitten av min levnadsbana fann jag mig i en mörk skog, där betraktaren i texten till verket konfronteras med sin egen blick på kvinnan som onanerar i en skogsglänta. Bilderna som förmedlas är för övrigt slående lika en av scenerna i filmen Melancholia, där Justine naken vilar på en klippa. Här får vi konfronteras med vår blick och sättet som vi iakttar, kvinnan beskrivs i bildtexten som trygg och skyddad, och istället är det vårt voyeuristiska sätt som är i skottlinjen. Här är det betraktaren som blir ansvarig för om verket blir pornografiskt eller inte och de flesta hanterar det ansvaret med att vända bort blicken. Hur den handlingen kan sägas definiera verket är intressant för en fortsatt diskussion.

Läs även andra bloggares åsikter om erotisk konst, genus, Jesper Just, Lars Nilsson, Lust & last, Nationalmuseum, pornografi

Where am I?

You are currently viewing the archives for June, 2011 at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts