Från MILF och GILF till cougar – sexiga pumor

February 28th, 2010 § 0 comments § permalink

Hur kommer det säg att begrepp som MILF, GILF och cougar förflyttades från porrfilmer till TV-soffan? Jag minns hur en fransk kille jag dejtade en gång under en middag utbrast

-C’est quoi une MILF, Saga?

Han hade sett ordet MILF på porrsidor på internet och nu ville han veta vad det innebar. Jag definierade det precis som jag gör lite senare i texten, men nu har begreppet skiftat karaktär. Kanske används det snarare för att uttrycka att även äldre kvinnor kan vara sexiga och på tisdag är det dags för ännu ett begrepp. Cougar gör riktig entré i svenskens TV-soffa.

MILF & GILF?

MILF – Mother i’d like to fuck

GILF – Grandmother i’d like to fuck

Cougar – puma, i det här fallet en sexig kvinna i 40-årsåldern

I veckan skriver Ann Heberlein, doktor i etik, en krönika i Sydsvenskan kring begreppet cougar. På tisdag är det premiär för serien Cougar Town med Courtney Cox i huvudrollen som cougarn Jules. Heberlein diskuterar kring hur MILF och GILF fungerar som objekt medan cougar blir subjekt. Cougarn väntar inte på uppvaktning, tar för sig och tar initiativ. Jag och några vänner diskuterade även huruvida begreppet cougar innebär jakt på sex – inte efter ett nytt förhållande.

Diskussionen kring äldre kvinnor som knullar med yngre  män kretsar kring lite olika saker. Den kan vara inriktad på huruvida de är tantslem, jämförbara med begreppet gubbslem (äldre män som vill ha yngre kvinnor). Den kan handla om hur kvinnorna som skildras som cougars verkligen ser ut som random 40-årig kvinna som raggar lammkött på stadens nattklubb. Pelle Billing hoppar på spåret kring om vi ser likadant på äldre män som gillar yngre kvinnor som vi gör på äldre kvinnor som gillar yngre män. Jag tror att när det gäller de äldre kvinnorna så lägger vi ner mer tid på att fundera på varför de finner yngre män attraktiva. Vi ser förklaringar i en frigjord sexualitet, att våga ta för sig och vara aktiv i sängen samt biologiska förklaringsmodeller där kvinnor peakar i sin sexualitet vid 40.

Nabokovs Lolita

Kanske är MILF, GILF och cougar en naturlig frukt av att vi blir äldre och är friskare längre. Livet måste liksom fyllas ut mellan ett eventuellt familjeskapandet och pensionen. Det finns helt plötsligt år då vi kanske etablerat oss socialt och jobbmässigt, kanske står vi som singlar igen och behöver sysselsättning och sätt att få sex. Därför måste vi skapa nya bilder av äldre individer som sexuella och begreppen som MILF, GILF och cougar fyller den funktionen. Jag undrar dock vad männen ska kallas. Det är rätt typiskt att när ett fenomen (cougar) går emot tidigare kulturella normer så måste det undersökas och skärskådas. Det kan helt enkelt inte bara vara så att det finns äldre kvinnor som föredrar kicken av att knulla någon som är yngre. På samma sätt kanske vi är sämre på att gå in och granska varför vissa äldre män vill ha yngre kvinnor på ett djupare plan. Där finns synen på mannens sexualitet som något enkelt som vi inte behöver analysera närmre.

Skulle han få vara en cougar?

Det är även intressant hur vi (även jag) är så intresserade av cougarns utseende. Då vi bland män endast nuddar vid att han har de grå tinningarnas charm så ska minsta rynka eller veck eller frånvaro av dem på de som omnämns som cougars analyseras. Mannens attraktionskraft menar vi inte ligger i hans utseende utan i någon sorts naturlig pondus och värdighet som kommer med åldrande. Jag tror inte att det är hela sanningen, även om vi inte talar om det så är snygga män med yngre kvinnor betydligt mer socialt accepterade än mindre attraktiva män med samma smak för ungdom.

En vän till mig  drar en parallell till en önskan att kvinnor ska ta mer initiativ i sex. Att det är attraktivt att knulla med någon som vet vad de vill, som aktivt handlar för det och att cougars gör det. Handlar det om prestation? Att det är inte längre ok att ligga och ta emot. Precis som det på andra områden i livet krävs av oss att vi ska prestera så krävs det också sexuellt. Kanske är det så att ingen längre får orgasmer. Vi måste ut och hämta dem och cougars gör det.

Apropå sex, MILFs och vem som ska räddas från vem.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sexuell lycka?

February 27th, 2010 § 0 comments § permalink

Jag läser artikeln Women’s Sexual Satisfaction as a Predictor of Well-Being in Same-Sex Versus Mixed-Sex Relationships och funderar på det där med hälsa och sex.

Hur viktigt är sex? Kan man prata om sexuell lycka eller välbefinnande och vad innebär det i så fall?

Under mitt arbete med bloggen så har jag pratat sex med många människor. Jag tycker mig helt ovetenskapligt ha kunnat se skillnader i hur viktigt sex är för människor. För vissa fyller deras sexualitet stora delar av livet, det kan nästan ses som en hobby, för andra är sex en stor del av livet, men något som de inte reflekterar över särskilt mycket. De är intresserade av den fysiska och psykiska delen av sex, men inte av att analysera den. För andra är sex inte alls viktigt, vare sig som hobby, fysisk aktivitet eller tankeverksamhet. Så om man skulle prata om sexuell hälsa så kanske det handlar om något väldigt individuellt.

En jämförelse till psykisk eller fysisk hälsa, där begreppet ibland blir relativt eftersom människan har olika förutsättningar att klassas som frisk. Det är kanske inte bara avsaknaden av sjukdom utan även känslan av välbefinnande som kännetecknar hälsan, även den sexuella. Som HIV-positiv kan du kanske inneha sexuell hälsa trots din sjukdom eftersom din subjektiva upplevelse av din sexualitet är välbefinnande?

Vad mår vi bra av? I studien jag läser om har författarna funnit ett samband mellan sexuell tillfredsställelse och känsla av välbefinnande i relationen till partnern, men också i förhållande till psykisk hälsa. En indikator för psykiskt välbefinnande är alltså sexuellt välbefinnande. Jag vill att ni här funderar på vad sexuell tillfredsställelse skulle innebära, handlar det om mycket sex eller om sex i den grad som man finner tillfredsställande?

Vilka olika krav det kan finnas på sexualitet. Är det möjligt för ett samhälle, en kultur, att ställa krav på individerna i fråga om sexualitet? Är det möjligt att individens krav på sexualitet integreras med kraven från en eventuell partner och samhället?

Jag ser Sissela Kyles dödssynder där frågan om sexualiteten kan ses skild från kulturellt sammanhang ställs. Jag instämmer och tror inte heller det. Vår sätt att vara, asexuella, högsexuella, vara med oss själva, en eller flera partners, vad vi fantiserar om drömmer om är intressant att granska ur ett kulturellt perspektiv.

Jag funderar också på hur individualiteten i sexuell hälsa kan göra att det som någon klassar som obehagligt blir välbefinnande för någon annan. Homosexualitet var sjukdomsförklarat fram till 1979 i Sverige, BDSM och fetischism till årsskiftet 2008/2009. Vilken inverkan har vården på individens uppfattning om sexuell hälsa? Vilka förväntningar och drömmar ligger i sjukvårdspersonalens sätt att se på sexualitet? Blir det svårare för individen att acceptera sin sexualitet som hälsosam, som sexuellt välbefinnande, på grund av samhällets och kulturens förväntningar på den?

Sexuell hälsa förefaller vara så mycket mer än avsaknad av sjukdomar och ganska komplext. Kanske är inte ens avsaknad av sjukdom ett måste för sexuell hälsa. Kan sexuell hälsa ses i ljuset av en modell där vi pratar om sexuell identitet, praktik och preferens? Där sexualiteten innebär olika delar, där ett eventuellt utlevande av en sexualitet endast är en del. Sexuell hälsa, inte i form av en statisk modell för vad som är en hälsosam sexualitet utan som en subjektiv känsla av välbefinnande. Där både det fysiska, sociala och psykiska välbefinnandet vägs in och vi kanske kan prata om individens sexuella lycka!

För mig framträdde de här punkterna

- Acceptans (av sin egen och andras sexualitet)

- Sexuell identitet, preferens och praktik

- Ensam – fantasier, drömmar, onani

- Tillsammans med andra – en eller flera

- Betydelsen av psykisk och fysisk hälsa för den sexuella hälsan

- Från asexualitet –> högsexualitet (allt där emellan)

- En kulturell aspekt av sexuell hälsa/lycka

Fyll gärna på med fler punkter som ni tror spelar in!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Sexperterna

February 25th, 2010 § 3 comments § permalink

I dag lanserar RFSL-Stockholm sidan Sexperterna. Jag surfade in och blev mycket glatt överraskad! Här har vi en sida som på ett öppet, positivt och direkt sätt tar sig an frågor gällande sexualitet. Bland annat hittar jag kampanjen Size matters om kondomstorlek, en fråga som känns väldigt aktuell och viktig. Det finns också en fantastisk avdelning om hur olika droger inverkar på sex. Det är ett ämne som jag brinner för, jag skrev för några veckor sedan om Alkohol och sex, Sexperterna guidar er genom djungeln av preparat och substanser utan att komma med pekpinnar.

Precis som andra moderna sajter med tema sex så har Sexperterna en panikknapp som snabbt förflyttar dig till tv.nu, mycket smart!

Sidan säger sig främst vara riktad till HBT-personer (homo bi och trans), men jag tror att heterosexuella kan känna sig minst lika hemma där. Det fina med att inkludera många olika sexuella identiteter i begreppet sexualitet är att fler kan känna sig välkomna. Oavsett vem eller vad ni tänder på så tror jag att ni känner er välkomna på Sexperternas sida!

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

En man, hans kuk & alla andras kukar

February 24th, 2010 § 5 comments § permalink

Den japanska konstnären Yayoi Kusamas penisskulptur

Mitt inlägg om muttor blev väldigt läst. Jag skrev det efter att ha sett dokumentären The perfect vagina och nu kommer turen till kukar. Jag ser Laurence Barraclough’s andra dokumentär, My penis and everyone else’s och den är minst lika inspirerande och omvälvande som dokumentären om muttor. Jag har ibland en känsla av att det är svårt för mig att sätta mig in i vad det innebär att vara man och därför är det svårt att skildra mannens verklighet. När jag ser den här dokumentären sätts alla mina föreställningar på spel. Det blir tydligt för mig att det är precis samma föreställningar kring kön och utseende som det var i dokumentären om The perfect vagina. Dokumentären redovisar siffror som säger att 45% av alla män är missnöjda med sin penis, och då har de ändå uppfattningen om att den är normalstor.

Så vad är det då som gör att män går runt med en bild av idealkuken som inte motsvarar verkligheten? Är det en bild i samhället av idealkuken som stor? Jag har hört att en orsak till att den moderna pornografin innehåller så mycket stora kukar är intåget av viagra. Tidigare var det bara en liten grupp män som kunde hålla ståndet i den utsträckningen som det krävs för att filma porr. I och med viagras intåg så blev möjligheten för porrfilmsskaparna att välja och vraka bland kukstorlekar större. Det gäller givetvis även andra delar av utseendet på skådespelarna. Frågan blir dock om det är en ökat synlighet av könet som skapar hetsen kring storlek, på andra sätt är vi mer privata i vår nakenhet än någonsin förr. Vuxna människor kan lätt undvika att se andra vuxna människor nakna i vår kultur. Helnakna manskroppar och olikformade kukar hör inte till vardagsmaten i vårt bildspråk.

Idealet med den stora kuken har kanske också att göra med en bild av sex som jag tog upp i mitt förra inlägg. En man som ska operera sin kuk säger att hans önskan är att riktigt fylla sin tjej och göra henne tillfredsställd. Det finns otroligt många människor som önskar ha penetrerande sex, men det finns också andra aspekter av sex som går förlorade om man bara fokuserar på kuken i fittan.

Det känns när en av männen i dokumentären bestämmer sig för att operera sin kuk så den ska bli större. Jag funderar på skillnaderna mellan manlig och kvinnlig intimkirurgi. Kanske ligger en del i att vid manlig intimkirurgi så lägger man till något, ett implantat. Vid kvinnlig handlar det om att skära bort något. På så sätt så blir den kvinnliga irreversibel, medan den manliga går att göra ogjord på samma sätt som Carolina Gynning tar ut sina silikonbröst. Jag leker också med tanken att idealet hade sett annorlunda ut att det var muttan där man opererar in implantat…

Barraclough försöker få män att prata om sina kukar, det går sådär. Till sist hittar han ett sätt som påminner väldigt mycket om hur journalisten i The perfect vagina närmade sig muttor. Han använder sig av avbilder för att visa på mångfalden bland kukar. Istället för att göra avgjutningar av kukar så använder Barraclough fotografier. Han skapar ett projekt som han kallar Snap your chap som innebär att män fotograferar sin kuk och skickar bilderna anonymt till honom. Bilderna formar sedan en utställning och visar på minst lika stor mångfald utseendemässigt som avgjutningarna av muttor i The perfect vagina. Kukar är små, stora, breda, smala, högerställda, vänsterställda, hängande, mer stående och helt enkelt unika. Projektet äger rum på nätet och det har Barraclough tidigare konstaterat, att internet verkar vara ett av få ställen där män pratar om sina kukar med varandra.

En aspekt av bilden av sex är märklig. Nämligen att där ska alla vara lika. Vi förväntar oss liknande preferenser och ideal, vi förväntar oss också att könen ser ut enligt en mall och att de ska fungera likadant. Det är som vi tappar hela delen med individualitet när det handlar om sex. Mirakelkurer och mallar ska gälla alla, hur suger man kuk och hur slickar man fitta kan instrueras med manualer. Men sanningen är att det finns inte en fitta och en kuk, det finns en mängd variationer och ibland går det inte heller att bestämma vilken det handlar om. Det finns antagligen inte heller en manlig och en kvinnlig sexualitet. De antaganden blir begränsande och svåra att passa in i. Kanske är det något annat än den fysiska kroppen som ska omvandlas om idealen inte matchar verkligheten.

Hos grekerna skildrades kuken som ideal så här. En erigerad stor kuk förknippades med dåliga personliga egenskaper.

Jag undrar också om kuk-idealet ser annorlunda ut hos homosexuella män jämfört med heterosexuella män. Om vi gör antagandet att en del av stor-kuk-hysterin hos heterosexuella består i att de enda kukar som heterosexuella män ser är de i porrfilm så borde homosexuella män har sex med andra män eller lever en en annan man ha en unik inblick i hur mannens kuk verkligen ser ut. Något säger mig dock att idealen inte ser olika ut…

I min text om muttor så diskuterade jag männens roll i idealiseringen av den blanka tajta muttan. Heterosexuella kvinnor har en klar roll i mannens syn på sin kuk. Jag tror ibland att jargongen när det gäller kukar kan vara hårdare än är det gäller muttor. Det är mer socialt accepterat att beskriva sina preferenser gällande kukar, hur stora, små, tjocka eller smala de ska vara. Kvinnorna i dokumentären är inga undantag, de modellererar gärna upp sin idealkuk som befinner sig i övre delen av vad som statistisk sätt räknas som normalstora kukar. Kanske beror det på att jag är kvinna, men jag har hört mina heterosexuella tjejkompisar tala betydligt mer utlämnande om killars kukar än jag hört mina heterosexuella killkompisar tala om muttor. Men jag vet inte, kanske låter det annorlunda när jag inte är där.

Länk till hemsidan för projektet Snap your chap http://www.mypenisandeveryoneelses.com/.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Festivalonani igen

February 23rd, 2010 § 0 comments § permalink

I början av december så skrev jag om Arvikafestivalens reklamkampanj där en tjej onanerade på en film som visades på hemsidan och Youtube. Jag lekte med tankar kring vem som säljer sex och konstaterade att sex säljer, oavsett om det handlar om jeans eller festivaler. Nu skriver Resumé om vilka siffror som reklamen inbringat enligt Google. Här är ett urval över antalet besökare i olika länder, 50000 i Brasilien, 40 000 i Belgien, 43000 i Holland, 64 000 i Danmark, 59000 i Norge, 30000 i Finland, 3000 i USA, 200 i Turkiet, 300 i Kina och 10 000 i Tyskland. I sitt kommersiella syfte har alltså reklamen gått strålande. Nu kommer frågan om den väckt debatt kring sexualitet…

Bilden är inte från Arvikafestivalens reklam

Onani är viktigt. Ibland glöms det bort att onani är en stor del av sexualiteten för många människor. Vi fokuserar helt på sexualiteten i samvaro med andra och glömmer att en människas sexualitet även består av drömmande, fantasier och onani. Sex med en partner kanske bara är en liten del av den livslånga resa som vår sexualitet innebär. Jag gillar modellen där sexualiteten skildras som tredelad

1. Fantasi och drömmar

2. Onani

3. Sex med en eller flera partners

Kanske är det så att delarna fantasi och drömmar samt sex med partners är mer accepterade i vårt samhälle. Frågespalter får än idag frågor om onani är farligt. Att det pratas så lite om tjejers onani kan ligga i att tjejer enligt tradition kopplar sexualitet till något som upplevs tillsammans med en eller flera partners, ofta män. Idag såg vi en film i skolan om homosexuella kvinnor födda i början av 1900-talet, de beskrev hur de hade levt med sin älskade utan att någon misstänkt att det handlade om ett kärleksförhållande. De var enligt samhället väninnor och om någon misstänkte att det var annorlunda så pratade de inte om det. Min man har berättat om hur det när han växte upp på Irland under 80-90-talet knappt pratades om homosexualitet. I efterhand så har han dock kommit på att de äldre “väninnor” som levde tillsammans antagligen hade en kärleksrelation.

Jag skrev om en artikel kring tjejers onani. Det kan låta absurt att påstå att för vissa är onani inte sex, men ändå går många runt med bilden att första gången de hade sex var med en partner. Många människor utforskar sin sexualitet långt innan dess, men allt ligger i vad begreppet sex innebär för oss. Menar vi enbart penetrerande sex så blir det ganska smalt. Sexualitet kan ses som en process och på grund av olika faktorer, som mognad, åldrande, ensamhet, partnerskap så ser den olika ut under ett människoliv. Ibland stämmer vår preferens (vad vi vill göra) ihop med vår praktik (vad vi gör) ibland inte. Onani förtjänar dock en plats!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vår svenska synd

February 22nd, 2010 § 2 comments § permalink

Jag är nyfiken-filmerna…

Jag har tidigare skrivit en italiensk “dokumentär” om Sverige och dess synd. På Facebook ramlade jag över den här sidan, God hates Sweden, dokumentären jag länkade till är från sextiotalet, sidan från i år! I en text radas punkter upp på varför Gud hatar Sverige och författarna menar att de har stark bevisning i frågan. Homosexualitet, skilsmässostatistik och aborter. Jag föredrar att se det som att jag bor i och kommer från ett land som kommit ganska långt när det gäller mänskliga rättigheter, även sexuella sådana. Vi får vårda vår svenska synd ömt!
Här kan ni läsa vad jag skriver om den irländska synden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

När Saga om Sexologi gick på fetischfest

February 21st, 2010 § 24 comments § permalink

Taxin hämtar mig framför min port. Jag har höga svarta klackar och en liten glansig spetsklänning. En del i min observation är att jag ska smälta in. Jag kommer inte att vara välkommen om jag inte passar in stilmässigt. Klubben som jag ska på har en strikt lista på vad som är ok klädmässigt och vad som inte är det.

-Loftet

säger jag till chauffören

-Dit har jag kört mycket idag, är det en privat fest?

säger han och ger mig en blick, han hoppas att jag ska förklara för honom vad det handlar om

-Det är en mycket privat fest, en speciell privat fest. Jag skriver och ska gå på festen som inspiration.

Bilen stannar på en snöfylld parkering, jag ser en mörkklädd man gå runt hörnan och finner ingången där. Direkt innanför dörren så möts jag av en mångfald i erotisk klädsel som jag hittills bara sett på hemsidor. Under mitt arbete med bloggen har jag surfat runt på ett oändligt antal porrsidor och studerat många svenska småbarnsmammors nakenbilder. Det här är IRL och jag måste påminna mig själv att andas. Här finns så mycket. Människor helt klädda i lack, bara små hål för ögon och mun. Färgglatt hår sticker också ut. Människor med fantastiska knopar knutna i rep kring kropparna. Korsettklädda kvinnor och män. Ett antal skolflickor både pojkar och flickor med knästrumpor vitare än Britney Spears. Män med läderkomstymer och flickor med tejpade bröstvårtor. Lite senare under kvällen så frågar jag mitt sällskap om man någonsin slutar förundras över människors rikedom på idéer när det gäller klädsel, de ser inte riktigt ut att förstå vad jag menar, så jag antar att det gör man.

Lokalen är uppdelad, det finns en bar och ett dansgolv. Det finns också två rum för aktiviteter. Ett rum där du kan ligga inpackad i en vakumbädd. Den svarta plasten omsluter din kropp och du andas genom ett hål som ett sugrör. De som testar berättar om en surrealistisk känsla och en man menar att vakumbädden antagligen bjuder på den bästa sömnen du får i hela ditt liv. I samma rum finns en stol där du kan spännas fast och din partner sedan får dig att njuta, lite senare ser jag två kvinnor utnyttja stolens fulla potential. På andra sidan finns ett rum där man sticker nålar genom huden. Jag står och tittar ett tag men förstår inte riktigt. Kvinnan som ligger där med nålarna ser också lite förvirrad ut. Jag får förklarat för mig att den psykiska dominansen ofta är en större upphetsningsaspekt än den fysiska. Nedanför finns en man i en Region Skåne-rock som förser lystna åskådare med små små elstötar. Det känns som en kittling över huden när han för instrumentet som mest kan liknas vid ett medeltida tortyrredskap över min arm.

Electricity av Man Ray

Jag går till baren för att boosta mitt blodsocker med en sprite, jag skakar lite när jag beställer läsken. Bartendern ser nog mitt nödläge och frågar om det är första gången. Ja, det är det svarar jag och sen berättar hon lite om sin upplevelse av kvällarna. Hon har nyss pratat med vakterna som är vana jobbare på Loftet (festlokalen i norra Lund där festen hålls). Tydligen bjuder inte deras fester på mer sex än andra loftetkvällar, skillnaden är att de är mer öppna med sitt syfte, det är ganska symptomatiskt för hela kvällen. Alla jag möter är väldigt öppna och trevliga. Det är lätt att veta om de berömmer mig för min klänning eller vill ligga med mig. Det är lätt för mig att signalera om jag vill prata BDSM i teorin eller bli instängd i en vakumbädd. Det är gemytligt, rakt, öppet och ärligt. Mycket skiljer sig från den vanliga krogrundan och det känns befriande, även nivån av alkohol är lägre. I mitt nyktra tillstånd känner jag mig inte fel en enda gång. Här finns alla kroppsformer och alla samhällsklasser. En gravid kvinna pustar ut i en av fåtöljerna. Ingen tittar snett på någon annan.

Det är inte lärarinnan från showen på bilden

Klockan tolv är det dags för show. En dansk kvinna som jag tidigare talat med spelar lärarrinna och är förkrossade stilig i sin korsett. Hon skriver komplicerade matematiska formler på tavlan och eleverna anländer iklädda identiska Britney-skoluniformer. Väl i skolbänkarna så börjar skådespelet. Lärarinnan svingar både linjal och piska över deras små rumpor och 50% av åhörarna (gissar att det är de dominanta) skrattar glatt.

Efter det drar min vän upp mig till ett av rummen. Där har människorna sex, de har det på ett diskret sätt, men man förstår ändå vad som händer. Det är främst heterosexuella möten, några flator finns där, bögarna lyser med sin frånvaro. Någon menar att de har QX’s mötesplats Qruiser därför andra sammanhang att träffas i. Här handlar det om Darkside, jag får frågan vad jag heter på Darkside. Det blir för mig en flashback till när Skunk var som hetast i indiesammanhang. Man träffade inte en ny människa utan att fråga vad de hette på Skunk.

Jag får en känsla av att jag låtsas. Jag låtsas vara något jag inte är och det är obehagligt. Jag antar att det är den känslan som människorna som jag möter har när de har sex på sätt som de inte tänder på. Kanske är det där jag förstår en del av utanförskapet och det stora i ett sammanhang som är deras. Där jag i min alltför påklädda nakenklänning är en outsider.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


Följ min blogg med bloglovin

Saga om Sexologi gör ett studiebesök på Lunds Lekloft

February 20th, 2010 § 0 comments § permalink

I en naturlig observation observeras ett fenomen i dess naturliga miljö. Forskaren observerar passivt och ingriper ej i förloppet, syftet är att beskriva fenomenet.

När jag första gången fick höra om Lunds Lekloft och de fester som de anordnar kände jag att det här måste jag veta mer om. Så blev jag inbjuden av en av arrangörerna och i kväll gäller det. Det är tema skola och gästerna lovas underhållning och lektion i BDSM. Festen är privat i det att man måste ha föranmält sig, vara medlem på webbsidan Darkside och ha klädsel enligt dresscode, mer om vad det innebär kan ni läsa på Lunds Leklofts hemsida.

Mitt syfte med besöket är att lära mig mer om en kultur som jag har ganska liten inblick i. Ni får givetvis en rapport om Lunds fetisch- och BDSM-värld i morgon på bloggen!

Läs även andra bloggares åsikter om

, , , ,

Kuken till morgonkaffet

February 18th, 2010 § 0 comments § permalink

I Nyhetsmorgon fäller Jenny Östergren kommentaren “Vi journalister är också utsatta, med det betyder inte att jag tar Anders på kuken” i en diskussion med Marie-Louise Ekman kring sexuella trakasserier inom teatern och en debatt startar. Är det rätt att säga könsord i morgon-TV? I Aftonbladets undersökning menar 80% av de 73640 som svarat att de tycker att det är befriande. Det är intressant hur språk och sexualitet hänger samman. Hur vissa namn på vissa kroppsdelar är provocerande och andra inte.

Vilka nyanser som finns i språket kring sexualiteten. Hur man kan färdas från ord som penis, slida, samlag och ända till fitta, kuk, röv och knulla. Hur ord på samma sätt som handlingar ständigt befinner sig på resor mellan den välsignade cirkeln (i Gayle Rubins modell) och kylan utanför den. En ständig skiftning i nyanser kring ord kan ibland vara förvirrande. Min engelsktalande man har svårt att förstå mitt användande av ordet fitta här på bloggen. För honom blir det direktöversatt till cunt, ett ord som man inte skulle skriva i en seriös blogg. När jag ska förklara värdeladdningen i fitta så blir det inte heller helt enkelt, oavsett om vi tycker om det eller inte så ligger mycket i ett ords laddning i hur det sägs och vem som säger det. Språk är inte bara föränderligt i synonymer utan i tonfall, sammanhang och individ.

Gayle Rubins modell med den välsignade cirkeln

Jag tror att språket är viktigt för sexualiteten. Genom att ha namn på kroppsdelar och aktiviteter så kan vi beskriva vad vi vill. I fallet med Nyhetsmorgon så kanske det mer handlar om att det ligger olika värdering i ordet kuk för olika människor. Kanske är det för Östergren ett namn på en kroppsdel, men för någon annan ett provocerande skällsord. Jag tycker dock att det framgår ganska klart att i Östergrens fall så visar användandet på att det handlar om en kroppsdel inte skällsord. Det  är fascinerande hur ett ord på tre bokstäver kan innebära 73640 tryck i en omröstning på internet.

Läs även andra bloggares åsikter om

, , , ,

Barn & sexuell läggning

February 17th, 2010 § 4 comments § permalink

För många människor är det svårt att tänka att barn har en sexualitet, men de som arbetar med barn eller har barn vet att så är det. En av de bästa i Sverige att lyssna på om det är Anna Kosztovics, jag hade en föreläsning med henne i höstas som skapade  många tankar. Idag pratade vi om hur homo- och bisexuella påverkas i ett hälsoperspektiv. Hur deras sexuella läggning påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Då väcktes frågan om när identitetsarbetet kring sexualitet börjar. Någon tänkte puberteten, men börjar det inte redan långt innan dess? Barnen på dagis som håller hand och leker i kuddrummet, är det pojke-flicka talar man ofta om att de är kära, vad gulligt. Två flickor som håller hand är bästisar.

Ibland förefaller det sig som att vi redan där applicerar våra egna tankemönster på barnen. Vi förutsätter en heterosexualitet innan de ens hunnit utforska sin egen sexualitet. En kvinna i min klass berättar om hur det i intervjuer med homo- och bisexuella framkommit att de väldigt tidigt visste vilket eller vilka kön de blev kära i och ville ha sex med helst.

I diskussionen kring den franska filmen Månkyssen, som är tänkt som en informationsfilm kring homosexualitet för barn i låg- och mellanstadiet så menade vissa att barnen inte var mogna för att prata om homo- och bisexualitet. En syn att det handlar om något mer avancerat än heterosexualitet. Jag undrar varför det är så? Kan det vara så att det är en rädsla för att prata om sex som inte är för fortplantning med barn? Kosztovics berättade för oss hur en bok som hon skrivit om barns sexualitet inte blir utgiven eftersom förlaget väntade sig en bok om hur barn blir till. När de förstod att boken handlade om sex som sex är i de flesta fall, inte i fortplantningssyfte, så var de inte längre intresserade.

Vad gör vårt styrande av barns sexualitet? Komma ut-processen är för många homo- och bisexuella en långdragen process, är en del i den fördröjningen vårt sätt att förutsätta barnets heterosexualitet? Jag förstår att alla inte vill prata sex med ungar, men prata då i alla fall kärlek, som kärlek ser ut. När en av mina småbröder var liten så var han mycket nyfiken på världen. Han älskade spännande ord och homosexuella fick heta vesiv i hans barnvärld. Barn funderar mycket och de behöver någon som möter deras tankar. Homo- och bisexualitet är inte en avancerad sexuell inriktning utan en del av identiteten för minst 10% av vår befolkning. Det är absurt att försöka hemlighålla det för barn.

Läs även andra bloggares åsikter om

, ,

Indiska sexobjekt

February 16th, 2010 § 2 comments § permalink

I västerländska kulturer har vi ibland en tendens att se oss som mest välutvecklade kulturellt, även gällande sexualitet. Vi glömmer ofta skillnader i vårt sätt att se på sexualitet, exempelvis att västerländska kulturer är sexualitet till skillnad från andra ställen i världen där man gör sexualitet. Vi vill gärna se oss som mest liberala när det gäller sexualitet och glömmer att det på andra ställen i världen finns kulturarv gällande sexualitet som är väldigt erotiskt utåtagerande och utvecklade. Ibland så förefaller det som att väst glömmer bort att sexualiteten där är minst lika kulturbunden som någon annan och i takt med en mer rörlig och kommunikativ värld så finns det inte längre en kultur som kan ses som representativ för en världsdel.

Några i min familj var i Indien och tog med sig en indisk veckotidning hem till mig. I The week kan jag läsa en artikel om en ökad objektifiering av män i den indiska kulturen. När det gäller kvinnans plats så är hon fortfarande sexualiserad i bildspråket, men journalisten beskriver en tendens att även män blir avklädda och inspanade, av kvinnor antas det, det skildras dock hur kvinnorna även ser på andra kvinnor.

Shah Rukh Khan

Ibland kritiseras en önskan hos män att kolla på unga kroppar, det är då intressant hur artikeln skildrar att de indiska kvinnorna är intresserade av vackra pojkar, inte snygga män. En mening som nästan kan tolkas pedofil i andra sammanhang blir här helt rumsren. Kvinnorna beskrivs som mer fria även på andra sexuella sätt och det är upp till männen att hänga med. Modellen Sahil Shroff hoppas att även han snart ska klassas som sexobjekt. Frågan är om det beror på en drivskraft att tillmötesgå kvinnans sexuella behov eller att han vill ha en framgångsrik karriär?

Shahid Kapoor

När kvinnans köpkraft ökar så ökar kanske också ekonomiska intressen att möta deras behov. Jag tycker det är intressant hur en tes drivs på vissa håll att kvinnor är ointresserade av visuell stimulans, därför skulle de vara mindre intresserade av porr, istället behöver kvinnans sinnen mer och längre stimulans som tillgodoses på ett bättre sätt av erotiska noveller. Trenden i Indien verkar inte tyda på detta. Här kollar kvinnorna och de verkar på det klara med vad de vill kolla på.

Dev Anand – tidigare indiskt mansideal

Det beskrivs en skiftning i det indiska skönhetsidealet gällande män, från nästan knubbiga män som Dev Anand till mer pojkaktiga Shahid Kapoor.

Avslutningsvis kan vi läsa att kvinnnans objektifiering av mannen är helt ofarlig, hon kommer ändå inte att ta rollen som jägare, den är fortfarande tillfördelad männen…

Läs även andra bloggares åsikter om

, ,

Alla hjärtans äktenskap

February 13th, 2010 § 0 comments § permalink

I morgon är det alla hjärtans dag och min morgontidning svämmar över  av annonser med förlovnings- och vigselringar. Det blir tydligt för mig att det är inte bara sex som säljer, kärlek, idén om förstaögonkastet- livslångkärlek säljer minst lika bra. Så tänker jag, vårt samhälle är föränderligt, vi byter yrke ett antal gånger under våra liv. Arbetsmarknaden är inte längre lika statisk som den varit tidigare, trivs du inte som lärare eller VD så kan du skola om dig och inom loppet av några år ha förändrat hela ditt yrkesliv. Då kan det kanske vara svårt att hänga med som partner, kanske ska vi väga inte aspekten av föränderlighet i samhället i hur vi ser på skilsmässor.

Ibland får man höra skälet att det inte är lönt att gifta sig eftersom 50% av äktenskapen slutar i skilsmässa, att det skulle vara ett bevis för att tvåsamhet inte är någon bra form för samvaro. Jag vet inte, kanske behöver inte skilsmässan innebära ett misslyckande, precis som våra tidigare karriärer varit erfarenheter som vi drar nytta av så kan vi kanske se våra tidigare förhållanden som det också. Jag funderar på om det finns ett glapp mellan jakten på den perfekta livslånga kärleken och hur verkligheten ser ut.

Jag finner det också intressant hur äktenskapet, eller ritualerna kring äktenskapet fungerar som ett drömspel. Vissa av ritualerna är urgamla, de går vidare från generation till generation, medan andra, som att pappan leder en eventuell brud fram till altaret är nya. Vi är dock noga att behandla dem som gamla för att behålla känslan i vår föreställning. I skrivande stund så finns på Bröllopstorget 13 986 st önskelistor, 97 771 st bordsplaceringar, 14 854 st budgetar och 10 133 st planeringar. Inför mitt paper i sociologi så surfade jag mycket på sidor som bröllopstorget, jag tyckte det var spännande hur bröllopet även innebar en diciplinering av kroppen. Det skulle ansas, klippas, fönas, kanske opereras, färgas, kläs på kläs av. Oavsett kön så genomgår många människokroppar en sträng tuktning innan det traditionella svenska bröllopet. Bröllopsförberedelserna är en industri och alla vill ha en del av kakan. Våra eventuella bröllop måste naturligtvis inte vara hundratusenkronors investeringar, kanske är det inte ens realistiskt med tanke på det antal gånger som individen kanske gifter sig. Kanske finns det ett behov av att hålla fast vid våra ritualer och håller det så håller det om så bara några år.

forumet på bröllopstorget pratas det också sex. Hur ofta har ni sex, vad är normalt, har ni mer sex efter att ni gift er och är Shortbus en bra film för förspel? Platsen på forumen håller sig kvar även efter bröllopen, frågorna som kommer i samvaron med den andra personen luftas och förväntningarna som kanske infriades kanske inte blev av får en plats. Kanske finns här svaret på hur det moderna äktenskapet egentligen ser ut?

Det är glädjande att hur vi lever med andra och vem vi lever med är mer öppet än tidigare. Visst ligger kanske svårigheter i rörligheten i samhället, men också möjligheter. De liv som verkligen levs har kanske lite att göra med annonserna om förlovningsringar och de tillrättalagda bröllopsbilderna i morgontidningarna och människorna vet om det. Kanske ger bröllopet en möjlighet till lek med identiteten för en dag, en rituell fest och en markering att något nytt börjar. Om och om igen!

(Jag hade inte varit jag om jag inte noterat här att samtliga annonser i min morgontidning är enstämmigt heteronormativa.)

Läs även andra bloggares åsikter om

, , ,

Sexiga surdeg

February 11th, 2010 § 6 comments § permalink

Hypotes: surdegsbakande ökar attraktionskraften

När jag läser Anders Westgårghs krönika om brödraskapet så går det upp för mig. Det finns något där, och jag borde ha sett det tidigare. Min pappa ska lära sig göra det hos Olof Victors, min lillebror gjorde det, min man funderar på att göra det och mina reklamiga Mad Men-vänner i Stockholm gör det. De twittrar bilder på det och vi kan följa tillväxten av dem i Facebook-uppdateringarna.

Det handlar om det här

Westgårdh funderar på huruvida det ökar attraktionsförmågan att ha stått och knådat sitt egna bröd, jag hakar på. Antagligen är det inte brödet i sig som är attraktivt utan kanske processen, man måste nämligen lägga ner ganska mycket själ i ett surdegsbröd, vårda och ta hand om. Min mamma fick ha tillfällig vårdnad om min lillebrors deg då han åkte till Indien. Hon hade ingen aning om hur man skötte en surdeg, sökte hjälp på Facebook och fick tipset att sätta den i kylen, den avled inom några dagar.

Tydligen innebär surdegsbakandet en ingång för manligheten till en värld som tidigare förknippats med receptsamlande hemmafruar från 50-talet, och det är hett! Jag skulle vilja dra en parallell till det heta i någon som verkligen är passionerad med sitt yrke, då spelar det inte så stor roll vad personen gör utan det intressanta är passionen med vilken den gör det.

Westgårdh skriver “Sex. Aldrig att förringa. Muskulösa fingrar runt en mjuk massa. Vitt mjöl på håriga underarmar. Det säger sig självt att en man som tar saken i egna händer blir mer attraktiv än en passiv konsument”.

Vad innebär då ett surdegsbak som kan öka attraktionskraften?

- Du är hemma och vårdar din surdeg, lägger ner omsorg, kärlek och tid på något i hemmet

- Du måste bli något av en expert för att klara av baket, söka ny kunskap och kommunicera med andra

- Du får i bästa fall en produkt som du kan dela med någon som du vill imponera på

Man skulle kunna lägga in en kritik i form av att det genom tiderna ska vara så speciellt när män ska baka eller laga mat, men jag tycker det är onödigt. Baka på grabbar! Givetvis finns det lika många brudar som grabbar som bakar surdegsbröd.

Läs även andra bloggares åsikter om, , , ,

Har du sett en konstig fitta?

February 8th, 2010 § 3 comments § permalink

Jag ser dokumentären The perfect vagina av Lisa Rogers och det väcks en massa funderingar kring muttor. Inledningsvis, bara studera bilden ovan i några minuter, vad ser ni? En otrolig mångfald i utseenden, kanske lika personliga som ansikten.  Det finns alltså inte ett utseende för muttor. I dokumentären ger sig Lisa Rogers ut på en undersökande resa bland kvinnors inre och yttre blygdläppar, stora eller små samt klitorisar. Hennes tankar börjar då hon själv får döttrar och när hon sedan hör talas om intimkirurgi på kvinnor så växer en tanke om hur hemskt det skulle vara om hennes döttrar var så missnöjda med sina muttor att de ville skära i dem.

En historia i dokumentären är Rosie som har blivit retad eftersom hennes inre blygdläppar (labia minora) är större än vad hon uppfattar som normalt. Det är då av intresse att veta att storleken på de inre blygdläpparna kan variera från 2-10 cm. Enligt en plastikkirurg som vi träffar i programmet så är det en strävan efter att se ut som ett barn som driver vissa av de ibland sextonåriga flickorna som kommer till henne. Hon noterar det ouppnåliga i ett sådant ideal. Det är också något som jag tar med mig från filmen, hur i takt med åldrande även muttan förändras. Dels av åldrandeprocessen och fysisk utveckling, men också av händelser som eventuella graviditeter och födslar som förändrar muttans utseende.

Vi funderar också på vems som ser muttor och vad egentligen syns. Är det män som ska se eller är det andra kvinnor? Har hetsen kring muttans utseende ökat med trenden i rakning och vaxning? Kan även den nakna muttan dras som en parallell till barnets snippa? Skulle det vara bättre om vi hade ordentliga namn som speglade muttans utveckling? Tanja Suhinina skriver om ingentinget mellan benen. Där tanken om kvinnan som en inverterad man luftas. Också talesättet att kvinnor saknar något som män har. Här kommer kanske tanken in om att det kvinnliga könsorganet inte syns, men det gör det ju. Vad ser vi på bilderna? Ett ingenting? Ganska mycket saker för att vara ett ingenting.

Jag hade i höstas en föreläsning av Sara Johnsdotter som forskat kring kvinnlig omskärelse. Jag läser en av hennes artiklar, en jämförelse mellan kvinnlig omskärelse och intimkirurgi och en reflektion kring dubbelmoralen gällande lagstiftningen i Sverige kring kvinnlig omskärelse. Johnsdotter betonar vikten av en kulturell jämförelse när det gäller lagstiftningen kring omskärelse i Sverige. Lagen kom 1982 och en del lyder fritt översatt att ”alla operationer av yttre kvinnliga genitala organ vilka syftar till att stympa dem eller permanent förändra utseendet” är förbjudna. Vad är då omskärelse? Omskärelse kan handla om allt från att pricka muttan med ett vasst föremål till att avlägsna vävnad från klitoris eller inre blygdläppar, yttre blygdläppar eller sy ihop, intimkirurgi kan handla om fettsugning av venusberget, avlägsnad av hud vid klitoris, ihopsnävning eller avlägsnande av vävnad från de inre blygdläpparna. Frågeställningen som väcks är huruvida vi är lika inför lagen eller om den diskriminerar kulturellt, där vår “stympning” i form av intimkirurgi är okey eftersom den passar in i vårt kulturella mönster. Den finns till av estetiska skäl och är på så sätt berättigad? Smärtan som skildras under och efter Rosies operation i The perfect vagina är minst lika verklig som annan kulturell smärta.

I båda fallen tror jag att det delvis skulle kunna tänkas handla om ett skapande av det där ingentinget som vissa har intrycket av att kvinnor har. Den släta lena muttan är gemensam för både de största formerna av intimkirurgi och omskärelse. Båda ingreppen innebär ett avskalande av muttan, ett skapande av ett ingenting där det annars finns något.

I dokumentären har journalisten parallellt en resa med sitt eget förhållande till sitt kön. Det ger ett djup i observationen, genom att själv delta i kvinnornas övningar och utmaningar så ger hon en djupare bild av problematiken. Rosie som opererar sig i dokumentären är trots några smärtsamma månader nöjd med sin operation, det bör då tilläggas att det saknas forskning som visar på långsiktiga effekter av intimkirigi.

Vad har jag då att fundera på efter att ha sett The perfect vagina och läst Female genital mutilation in the West: traditional circumcision versus genital cosmetic surgery?

- Hur mycket skiljer sig omskärelse från intimkirurgi?

- Vad gör att kvinnor känner sig så missnöjda med sina muttor att de väljer att skära bort delar av dem?

- Varför verkar det oavsett kultur finnas ett blankt, slätt ideal i fråga om utseende för det kvinnlig könet när den verkliga muttan ser så olika ut?

Jag ställer rubrikfrågan till några vänner, ingen av dem hade sett någon konstig mutta eftersom alla såg olika ut, vissa ser tydligen ut som Musse Pigg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Tipsa om sexbloggar

February 7th, 2010 § 5 comments § permalink

Siri Wikander på bloggen Nattens bibliotek gjorde igår en sammanställning över ett antal bloggar gällande sexualitet och jag fick äran att vara med. Hon efterlyser även fler tips på bloggar om sex, här kan ni gå in, läsa bloggarna och kommentera vilka ni tycker saknas.

Jag tycker även att det är värt att notera hur Wikander har delat in bloggarna under olika rubriker beroende på vilket sätt de skriver om sexualitet. Det får mig att tänka på Dörings forskning kring sexsurfande som jag skrev om i inlägget Att sexsurfa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

Where am I?

You are currently viewing the archives for February, 2010 at Saga om Sexologi.

  • Twingly BlogRank
  • Twingly Blog Search ShowBlog=NO blog:http://www.sagasexologi.se/ sort:inlinks Most linked posts