Under min föreläsning i forskningsmetodik idag så började jag fundera på hur man skulle kunna applicera en historisk och sociokulturell analys på sexologin. Min föreläsare berättade om hur teorierna inom forskning är barn av sin tid. Med det menas inte nödvändigtvis att forskningen inte är giltig utanför sin tid, men att de ämnen som man studerar skiftar efter vad forskarna fäster vikt vid. Att fästa fokus på sexmissbruk och inte individens dolda drifter kanske mer har att göra med hur vi samhällsmässigt ser på sexualiteten än vad som är mest fruktsamt att forska på.
Freuds soffa för psykoanalys
Som exempel på detta kan man ta Freuds forskning kring drifter som kan ses färgad av en tid av samhällelig kontroll av sexualiteten, forskningen kring auktoriteter efter andra världskriget, kanske som ett försök att förstå vad som hände, samt i vår tids forskning kring internet, digitala medier och sexualitet. Min föreläsare beskriver en förändring från att granska enstaka fall och kartlägga driften (som Freuds Anna) till att studera allt större sammanhang för att på så sätt kunna generalisera om sexualiteten. Nyss avslutades en sådan stor kartläggande undersökning gällande sexualitet (UngKAB).
I en tid där många menar att vi mer och mer betonar individen så är det intressant hur förklaringarna till individen förväntas finnas i samhället. I det stora sammanhanget så söker vi svaren på de små frågorna. Vi lyfter upp frågor som exempelvis hur vi ska leva tillsammans, är monogami möjligt? och undersöker möjliga vägar. Kanske har problematiken alltid funnits, men på ett Mad Men-aktigt sätt så löste människorna sina sexuella konflikter själva. Stämmer inte ens syn på sexualitet överens med partners så löser man det med någon annan. Vi söker nu sanningar tillsammans, hur ska vi göra, finner vi inte svaren så kommer ett ifrågasättande av samhällsnormer helt naturligt. Kanske söker vi i forskningen råd för vad som är normalt och hur vi ska leva tillsammans.
Ett sätt att hantera parrelationen – triaden?
Vad blir då frukten? Antagligen mer kunskap, år av forskning kring sexualitet kommer att komplettera varandra. Eftersom sexualiteten förefaller vara i ständig rörelse så blir vi antagligen aldrig klara och jag ser fram emot att vara en del av skapandet av kunskap.
Leave a Reply