Obs! Det går inte längre att fråga Darling
Jag har den senaste tiden sett en trend i att kritisera tidningssidornas sex- och relationsrådgivare. Vi kan läsa det här, här och här. Jag har också gjort det själv, här. Det görs även här och här.
En vän till mig reagerar spontant på ordet sexrådgivare med att konstatera att det oftast inte ges några råd alls, det handlar om att säga känn efter själv och det kan bara ni bestämma. Den senare tiden tycker jag mig ha kunnat se en annorlunda trend, en trend att mer och mer uttala sig utifrån sitt eget tyckande i spalterna. Jag tror att det går att koppla dels till att det går mer i takt med hur vi ser på terapi i modern tid, något som ska ge svar, ska hjälpa oss konkret, men också som ett svar på ett sensationssökande även inom rådgivning. Att ge någon råd om deras sexliv handlar om att balansera på en tråd av etik. Jag skrev precis så här om mitt arbete med bloggen
“I mitt arbete med bloggen så var frågor om etik ständigt närvarande. Det var viktigt för mig med en medvetenhet om mina reaktioner inför olika fenomen och sexuella företeelser. I Sexologi (Lundberg, 2002) läser jag ”När vi i vår yrkesroll konfronteras med sexologiska frågeställningar sätts inte bara vår sexologiska kunskap på prov, utan också vårt etiska förhållningssätt, våra subjektivt färgade sexuella normer, värderingar och vår sexualmoral kommer i dagen.”
Jag arbetade också med mig själv för att öka medvetenheten om de sexuella script. Dessa formar vårt samhälle i form av sexualideologi, den svenska kan sägas utmärkas av heterosexism och restriktiv sexualsyn (Ibid, 2002). Den vilar också på synen om en kärleksideologi, vilket innebär att erotik är tillåten under förutsättningen att det finns kärlek (Ibid, 2002). Lundberg (2002) drar också de paralleller som jag tidigare beskrivit mellan människors rättigheter och rörelser som kämpar för dem och synen på sexualiteten.
Även Hulter (2004) betonar vikten av en professionell hållning i mötet med klienters sexualitet. Hulter (2004) är även inne på de processer som viss information av sexuell karaktär kan framkalla hos de som arbetar professionellt med rådgivning.”
Linn Heed, vars svar angående bdsm kritiseras i vissa av bloggarna ovan, är en av Sveriges mest välutbildade sexrådgivare, det är därför extra sorgligt att läsa hennes svar. För mig blir det väldigt tydligt att hon fallit i fällan. Hon drar slutsatser utifrån en kort text om saker som vi rimligtvis inte kan veta något om. Kanske måste vi acceptera att en sexrådgivningsspalt är vad den är. Den fyller en fin funktion bara genom att upplysa andra om att de inte är ensamma om sina problem. Jag tror också att det är viktigt att tänka på att även kritiken som vi ger av spalterna är färgad av värderingar, i det fallet våra egna. Jag gillar definitioner. Här är WHO’s av sexualitet
”Sexualitet är en väsentlig del av att vara människa genom hela livet och innefattar kön, könsidentiteter och roller, sexuell orientering, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks genom tankar, fantasier, önskningar, normer, attityder, värderingar, beteenden, praktiker, roller och relationer. Medan sexualitet kan omfatta alla dessa dimensioner, upplevs och uttrycks inte alltid alla av dem. Sexualitet påverkas av interaktionen mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, legala historiska, religiösa och andliga faktorer.”
(Hulter, 2004)
Så brett kan man se sexualitet. Då är det inte så konstigt att vi inte kan rymma den i en frågespalt eller blogg, men jag tycker ändå att vi kan göra ett ärligt försök. Snart kan ni fråga Saga.
Leave a Reply